I slottsiblioteket. Karolina Nilsson och Eva Mattsson samtalade om Katarina Jagellonica på Löfstad slott i söndags.

 

Dramatisering inom källornas ram

 

NORRKÖPING Svart sammet för jungfrudom. Författaren Eva Mattsson berättade om sitt sökande efter Katarina Jagellonicas spår i statliga arkiv under en föreläsning på Löfstad slott. Att Johan III:s drottning hade kontakter i Europas högsta kretsar står klart.

Jag fascinerades av Katarina Jagellonica redan på mellanstadiet. Min fröken var en mästare på att levandegöra personer. Det var något speciellt med berättelsen att en svensk prins for till Vilnius för att hämta hem denna polsk-litauiska prinsessa.

Jag kände det som att Johan III:s drottning var ensam trots familj och hovfolk. För mig hade Katarina en ensam aura, inte miserabel utan en kvinna som förlikat sig med ensamheten.

Charles Emils och Sofie Pipers vackra 1800-talsbibliotek på Löfstad slott är den perfekta miljön för att prata om en drottningbiografi. Det första jag ser när jag kliver in är en oerhört vacker, svart sammetsklänning. Det är kulturproducenten Eva Mattsson som låtit sy upp den för den teatermonolog hon gjorde som drottning Katarina Jagellonica för några år sedan. Hennes detektivarbete kring drottningen startade 2009.

 

Symbolik. Det är Eva Mattsons egen tumme som syns på omslagsbilden.

 

I april i år släppte Eva Mattson sin bok Furstinnan på eget förlag. Den kom till efter en två år lång skrivarprocess. Vissa delar är fiktiva där Eva själv tolkat vad Katarina säger och tänker men inom ramarna för det vad de historiska källorna berättar.

Att hon valt att ge ut den själv trots kontakt med två förlag var helt enkelt för att hon inte tyckte att hon fick gehör för vad hon ville nå ut med i sin berättelse om Katarina. Det är ett risktagande.

– Att trycka en upplaga på 1.500 exemplar är vad en bra familjebil kostar idag, jämför Eva Mattson.

Nu bokar hon in författarmöten för att väcka intresse för sin bok. Här på Löfstad slott har hon en samtalspartner i konstvetaren Karolina Nilsson som arbetar som slottsguide.

– Från början hade jag inte en bok i huvudet men Katarina fanns inom mig sedan den monologen. Klänningen försökte jag göra så likt originalet som jag bara kan. Nederdelen visste jag inte hur den såg ut men jag visste att den var tvådelad och med avtagbara ärmar, berättar Eva Mattsson.

Varför var konstruktionen sådan? Jo helt krasst för att vissa delar blir smutsigare än andra och på så sätt var det lättare att hålla klänningen ren.

 

Snarlik. Klänningen som Eva Mattsson lät sy upp till sitt masterexamensprojekt, när hon också skrev en teatermonolog om Katarina Jagellonica.

 

Klänningen är gjord efter ett miniatyrportätt av Katarina, ett så kallat friarporträtt som sändes ut till tilltänkta friare för ett bra alliansäktenskap. Den svarta sammeten symboliserade att hon var jungfrulig och hade en ren själ. Utsmyckningen visade att hon hade pengar och arv. En dåtidens kontaktannons helt enkelt.

– Jag har letat efter spår av Katarina i både svenska och utländska statsarkiv. Jag har lusläst hennes brevväxlingar till familjen men också till andra högt uppsatta personer inom olika kungahus och furstendömen. Det slog mig fort att denna kvinna hade ett enormt kontaktnät!

Att följa en familj som det polska kungahuset Jagellonica, med släktförbindelser till både habsburgarna och sydeuropeiska furstendömen, gjorde vissa delar av arbetet väldigt lätt. Andra delar har tagit betydligt längre tid att få fatt i.

Eva Mattsson har besökt de platser där Katarina funnits, både i Sverige och i Polen. Hon har sett rum och möbler, allt för att komma Katarina nära. Katarina var inte bara en drottning som var en bricka i maktens spel. Hon var en dotter, en syster, en fru och en mor.

1562, två år efter kung Gustav Vasas död, gifter sig hertig Johan och prinsessan Katarina, dotter till kung Sigismund av Polen, i katedralen i Vilnius. Bara det att det är mannen som reser till bröllopet istället för tvärtom är en stor sak. Efter två dagars hårda äktenskapsförhandlingar sker så det storslagna bröllopet.

Katarina är nu gift med hertig Johan av Finland, svägerska till kung Erik XIV. Detta giftermål gör att hon hamnar i hetluften direkt, brödrafejden om arvet efter Gustav Vasa. De tre äldsta bröderna får sina år på kungatronen men tiden präglas av blod och ond bråd död. Katarina föder sina barn i fångenskap.

 

Signering. Bokens titel är en blinkning till Niccolò Machiavellis Fursten.

 

– Katarina fostrades till att bli en Furstinna. Hennes mormor var Isabella av Aragonien. Katarinas mor var Bona Sforza och hennes far Sigismund den förste av Polen-Litauen, säger Eva Mattsson. Katarina lärde sig att en furste/furstinna i första hand är en statsman, det egna jaget fick komma i andra hand. En äkta furste/furstinna styr sitt land med fast hand. Handboken är naturligtvis Fursten av Niccolò Machiavelli.

Katarina var väl införstådd med att hon skulle att flytta till ett kulturellt u-land där mycket finns att göra gällande kontakter, arkitektur, konst med mera. Det var hennes kontakter som lade grunden för det Sverige som senare blev en stormakt. Och det är hon som inför gaffeln till Sverige.

Allt detta och mycket mer berättar Eva Mattsson, Furstinnans författare.

© Text och foto: Christina Wernersson

BIOGRAFI

Furstinnan
av Eva Mattsson
Omslag: Mattias Frisk
Bring to Life 2018

LÄNKAR
Eva Mattsson/Bring to Life hemsida  Facebook
Löfstad slott hemsida Facebook
Drottning Katarina drog fullt hus i Stinsen reportage Kultursidan.nu 23/3 2017
Herman Lindqvist om den vilda Vasaätten reportage Kultursidan.nu 17/9 2016