Bergsmän. I Tylöskogens berg fanns den begärliga järnmalmen. Jan Eric Karlström söker spåren genom historien.

Makt över järnet gav makt över riket

RECENSION/ FINSPÅNG Boksläpp i Gruvstugan. När historiens handfasta bevis försvinner stiger sägnen fram. Jan-Eric Karlström, nestorn bakom de uppskattade Gruvspelen i Hällestad, tar till forna tiders berättarknep och blandar fakta med spekulation i sin bok om Järnbergen i Tylöskogen.

Mellan Tiveden i väst och Kolmården i öst ligger Tylöskogen, skogtrakterna som förenar Närke och Östergötland. Bergsmännen vid det Västra berget i Närke ville år 1340 av kung Magnus Eriksson ha samma lag och rätt som bergsmännen vid det Östra berget hade. Men den stadgan, överenskommelsen med Magnus Ladulås från det sena 1200-talet, finns inga konkreta spår av.

Jan-Eric Karlström skulle gärna se bevis på att Hällestad i Finspångs kommun är Östra berget. Och att det svenska järnbruket, efter den lättplockade myrmalmens tid, föddes i Hällestad. Men bevisen är sedan länge försvunna i historiens dunkel.

I Järnbergen i Tylöskogen följer han spåren. Och när inga spår finns spekulerar han. Kanske spekulationerna är vilda hugskott men han skriver så väl att de framstår som rimliga.

Som funderingar kring hur utvecklingen av järnframställningen gick hand i hand med kristendomens utbredning under tidigt 1100-tal. Att kung Sverker och hans drottning Ulfhild gav cisterciensermunkar klosterrättigheter mot att de delade med sig av sitt tekniska kunnande i konsten att smälta berg till järn.

Kung Sverker höll hov på Näs på Visingsö, ett stenkast från järnbergen i Tylöskogen. Den kung som hade makt över järnet skulle också få makt över det som skulle bli Sverige.

Jan-Eric Karlström skriver i sagoton för en vuxen publik. Inspirationen kommer från en tioårings sommarläsning av Heidenstam och Topelius under tidigt 1940-tal. Visst är författaren noga med att ange när han lämnar hårda faktas väg och och ger sig ut på fiktionens stig:

Låt oss nu rent hypotetiskt anta att kung Sverkers första steg sedan munkarna funnit sig till rätta i hans rike var att sammankalla ett seminarium med de lärda cisterciensermunkarna som föreläsare och alla hövdingar och storbönder inom Sverkerättens domäner som deltagare, och att bergverksamheten var seminariets huvudämne.

Jan-Eric Karlström. Bilden togs i samband med Folklivsforskaren, 2018 års Gruvspel.

Järnbergen i Tylöskogen har gjorts ut i liggande format. Lättläst och snabbläddrat, om det inte vore för att ögat stannar upp vid blyertsteckningarna på varje uppslag. Jan-Eric Karlström är en flitig amatörtecknare och blyerts passar bra till innehållet.

Kapitel för kapitel följer jakten på Magnus Erikssons stadga, den från 1340 som åtminstone innehåller en antydan om ett östligt bergsbruk. Kung Magnus kopiebok finns inte kvar. Men där fanns avskrifter, och avskrifters avskrifter som försvinner och upptäcks över århundraden. Hällestadshandskriften följs av Godegårdshandskriften.

I Helsingfors, på finska Riksarkivets avdelning för medeltidsbrev, får den lokalhistoriske forskaren öppna en arkivkartong. Det är en berusande känsla att hålla ett litet pergamenthäfte i sin hand, kyrkoherden Sveno Johannis avskrifter av Sveriges tre äldsta medeltida järnbergsstadgor.

Gruvspelen i Hällestad har genom åren berättat bygdehistoria, ofta just kring gruvbruket. Jan-Eric Karlström har grävt fram uppgifter om Christoffer Polhem, om soldatutskrivning och om tändsticksfabriker i torpstugor, material som dramatiserats och utvecklats vidare av Gruvspelets regissörer.

Nog skulle det gå att göra ett gruvspel om kung Sverker och de tekniskt kunniga munkarna. Visingsö ligger ju bara ett stenkast eller två bort.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

© Omslagsbild: Jan-Eric Karlström


GRUVSTUGAN, HÄLLESTAD Finspång

22 september 2018
Öppet hus
Boksläpp

FAKTABOK/SÄGEN

Järnbergen i Tylöskogen
Text & illustration: Jan-Eric Karlström
Vimla förlag (DIBB) 2018

LÄNKAR
DIBB förlag med Vimla hemsida Järnbergen i Tylöskogen
Jan-Eric Karlström Librislista
Folklivsforskaren Gruvspelets nya pjäs reportage Kultursidan.nu 1/6 2018