Kluven komposition. Birgit Ståhl-Nyberg – Sverige sommaren 1970. Här låter konstnären trötta arbetare på hemväg möta landsbygden, som dröm, minne och verklighet med den kvarlämnade åldrade befolkningen.

 

Gestaltar klass över kön

 

NORRKÖPING ”Det nya modet”. Birgit Ståhl-Nyberg granskade sin tid – och hade starka åsikter om den. Båda sidorna framkommer med yttersta nödvändighet i utställningen om henne på Norrköpings Konstmuseum. Som dubblerat sitt innehav av hennes verk, från en målning till två.

Det var i en tid då allt tycktes möjligt. Birgit Ståhl-Nyberg kom från ett enkelt arbetarhem i Jämtland för att gå konstutbildning i Stockholm. Men hon upptäckte snart att förändringarna inte kom alla till godo. Det var skillnad mellan kvinnor och män, att skillnaderna var störst mellan olika klasser. Att urbanisering och konsumism exploaterade människorna och tömde landsbygden.

 

Tunnelbanestationen i Akalla. Resenärerna möter sex keramikmålningar, bestående av många små plattor, som skildrar män och kvinnor, ofta i positioner mellan (förljuget) ideal och verklighet.

 

Dessa spänningsfält berättar hon om i sitt måleri som vi kan se på Norrköpings Konstmuseum i höst och i vinter. Arbetare på väg hem från arbetet med drömmen om hembygden inom sig. Hon fångade dem gärna i tunnelbanan – och när hon 1975 fick uppdraget att utsmycka en egen tunnelbanestation (Akalla) handlade motivkretsen om allt detta.

Hon var som mest i ropet när Norrköpings Konstmuseum gjorde en utställning med henne 1978. Nu 40 år senare är det alltså dags igen.

– Alla stjärnor stod i rätt konstellation!, utbrister Konstmuseets intendent Helena Scragg om utställningen om konstnären Birgit Ståhl-Nyberg (1928–1982). Jag känner att vi kan berätta och säga något om vår egen tid, nu när klyftorna ökar igen i samhället. Det är värt att reflektera över.

Främst ser utställningsintendenten en aktualitet i konstnärens motivval som sammanfaller med omvandlingen av Norrköpings stadsrum. Helena Scragg tar också upp diskussionen om innanförskap och utanförskap, konsumtion och makt som är aktuella begrepp i dag och som Birgit Ståhl-Nyberg gestaltade.

Utställningen premiärvisades i Uppsala under våren och sommaren under titeln ”Framtiden på väg”. Nu är titeln ”Det nya modet”, som även är titeln på den målning som varit i Norrköpings Konstmuseums ägo sedan 1972. Till våren ska den vidare till Mjellby konstmuseum i Halmstad.

 

Förskjutningar. Fullständigt lugn råder i landet, 1968, visar snarast en avgrund. Övergångsställe II, 1980, anger en trappa upp mot byggnaden i högra hörnet.

 

Det är en retrospektiv utställning med glädjande rik tillgång till skisser. Några få målningar från 1950-talet visar på en stil i den tiden, byggd på färgfält och kontraster, som Självporträtt i grönt/lila.

Under 1960-talet förnyas stilen med populärkulturella drag, som i målningen Rusningstid med knubbiga bilar och tuggummibubbliga avgasmoln. Hennes gestalter är ofta, men inte alltid, skulpturalt kraftfulla. Det som lite slarvigt kallas socialrealism men som är ett medvetet alternativ till de normativa ideal som förminskar människor.

Såsom det sagts om skulptörer som mejslar fram sin figur där den redan finns i stenen, sade hon att hon ”framkallade” sina målningar, i lager efter lager, för att nå fram till det rätta uttrycket.

Här finns också leken med perspektiv, storlekar, förskjutningar, rumsavdelningar – med djupa rötter i konsthistorien – skapade med syfte att få åskådaren att se på konsten och samhället med nya ögon.

 

Värdegrund. Triptyken Vägen till frihet och bröd I–III målades 1979.

 

Den stora triptyken Vägen till frihet och bröd I–III är en hyllning till den unga arbetarrörelsen. Mellan brödbakande kvinnor och en arbetarhand som håller skaftet till en spade eller grep hänger den stora målningen av Socialdemokratiska ungdomsklubben i Hammerdal, Jämtland. Tidens sångbok reflekterar den rika kulturbygd hon växte upp i.

– Där är morfar och mormor, Birgit ligger i magen, visar Mikael Nyberg vilket leder till slutsatsen att fotografiet som bilden bygger på togs 1928.

Det nya modet är även titeln på sonen Mikael Nybergs bok om Birgit Ståhl-Nyberg. Moderns väninna och sommargranne Sara Lidman får stå för förordet. Själv skriver han insiktsfullt och ögonöppnande om moderns liv och konstnärskap, som bygger på en text han skrev efter moderns tidiga död vid 53 års ålder.

Boken rymmer även uppslag efter uppslag av bilder av målningar och skisser, många som just nu hänger på väggarna i dubbelgallerierna 3 och 4. Han skriver det aldrig men jag får en stark känsla av att bilderna med barnbärande män visar hennes kärlek till maken Hendrik Nyberg, som tog ett för tiden ovanligt stort ansvar för hem och barn.

– Hon är en parallell till arbetarförfattarna, menar Mikael Nyberg. Han talar varmt om moderns begåvning, inte bara som konstnär med sinne för färg och komposition. Hon kunde även analysera konst och samhälle i tal och i skrift, något som bland annat kom hennes elever på Teckningslärarinstitutet till del. Flickan som bara gått folkskola innan hon jobbade ihop till sin konstutbildning lärde sig främmande språk i vuxen ålder.

 

Klasskillnad. Målningen Tunnelbana, 1972, analyserar samhället i en klassiskt komponerad bild. Kvinnan i pälsen och mannen bakom henne hämtades från tidningar. Övriga personer har hämtats ur skisser och prövats om och om igen.

 

Begåvningen framgår i de avsnitt i boken som Birgit Ståhl-Nyberg själv skrivit. Hon berättar där hur hon räknat bilder av män och kvinnor i dagspressen och analyserar vad de gestaltar. Porren exploderade i Sverige under 1960-talet, även i dagspress, och hon jämför bilderna av kvinnorna med sportsidornas hjältar, inte bara i text utan även i bild när hon placerar dem invid varandra.

Till sist beskriver hon arbetet med målningen Tunnelbana, hur hon tänkt och prövat, letat och prövat igen.

Jag tittar igen och ser hur målningen på samma gång analyserar och beskriver klassamhället, detta med drag av det religiösa renässansmåleriets komposition och färgval.

Norrköpings konstmuseum har dubblerat sitt innehav av Birgit Ståhl-Nyberg i samlingarna med målningen Akvariet, som fått en framträdande plats i utställningen. Strax intill ser vi skissen till målningen – en annan tolkning. Mycket hände från idé till utförande.

Hon gjorde det inte enkelt för sig.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Nils-Göran Tillgren och Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

KONSTMUSEET Norrköping

29 september 2018 – 24 februari 2019
Birgit Ståhl-Nyberg
Det nya modet
Utställningskommissarie: Helena Scragg

PROGRAM
Onsdag 10 oktober kl 18
Mikael Nyberg
Föreläsning om konstnären Birgit Ståhl-Nyberg

KONSTBOK

Det nya modet – Birgit Ståhl-Nyberg
Texter av Sara Lidman, Birgit Ståhl-Nyberg och Mikael Nyberg
Bokförlaget Arena 2018

LÄNKAR
Birgit Ståhl-Nyberg Wikipedia
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook