Helformat. Den stora målningen Mark av järnoxid dominerar entrérummet i Kronan.

 

Som gjorda för ögat att gå vilse i

 

NORRKÖPING Äntligen i helformat! Ann-Marie Tamminen Meuller är höstens KIFiN-konstnär på Galleri Kronan. Hennes abstraherade landskap är samma andas barn som kompositionerna av blekt drivved och rostig slaggsten. Färgspelet hämtas från jord och metall, i varje rum en klang av rött.

 

Ann-Mari Tamminen Meuller – Bits and pieces I o. II, Minnesmark.

 

Sedan senaste separatutställningen 2007 på Kronan har Ann-Marie Tamminen Meuller deltagit i ”Konst eller Klocka”, KIFiN:s samlingsutställning för medlemmar, alla år. Ett måleri i djupa kulörer är vad vi fått se, men bara styckevis.

Nu intar hon rum efter rum på Galleri Kronan med utställningen ”Slaggsten och järnoxid. Ode till ett landskap”. Måleriet är är alltså djupt och mustigt i väl avvägda färgställningar, där är en blå målning, där en grön – ”jag brukar säga att jag målar i moll”.

Oregelbundna kompositioner av färgfläckar som täcker, skrapar, skyler varandra. Låt oss kalla det abstrakta landskap med djup, mörker och ljus. Som gjorda för att låta blicken gå vilse i. I varje rum klingar det till av rött, färgstämningar från järnoxider som går från ljust gult över röda nyanser till det riktigt mörka.

– Jag grundar med vitt, då blir det en lyster i det röda, säger Ann-Marie Tamminen Meuller som målar med akrylfärg.

 

Landskap i blått. Och vägen ledde bort och Så mörk var himlen av Ann-Mari Tamminen Meuller.

 

– Jag trivdes i skog och mark som barn. Jag har gått hela livet och samlat bilder i ryggsäcken.

Stämningar och minnen från barndomens nyss övergivna gruvbygd i Dalarna pockar på, vill ta sig form och färg, inspirerade av metalloxider och masugnars hetta. Hon berättar om hus byggda i slaggtegel, metallutvinningens återanvända restprodukt.

När Ann-Marie Tamminen Meuller började måla var det föreställande. Nu, efter många år, kommer måleriet inifrån.

– Jag abstraherar. För mig är det en utmaning, att måla vad bilden vill. Den styr, jag blir nöjd – den ville hit, reflekterar Ann-Marie Tamminen Meuller över ett intuitivt måleri som tar sina egna vägar.

– Jag tycker om att måla till musik så att inte tankarna styr. Just nu är det Bach.

 

Drivvedsskulptur. Another Turning Torso.

 

Ändå är målningarna så nära besläktade med objekten och relieferna av drivved och sten. Det handlar fortfarande om kompositioner och färgstämningar men här är konstnären mycket mer medveten om sina val. Drivvedsskulpturerna går i blekt trä, ådringen urgröpt av vattnets slag. Ibland är de svagt tonade i vitt. Stenrelieferna hämtar från rostiga malmstycken, slaggsten, varphögarnas rester.

– Jag har ett skrotupplag med drivved, stenar, träbitar. De säger till när de vill bli tagna i anspråk.

Växelbruk kallas det. Efter en intensiv period av målande är det omväxling att plocka med bitarna, komponera.

– Jag är sträng på ett visst sätt, skulle vilja vara friare men det ska vara harmoniskt.

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Nils-Göran Tillgren

Rum efter rum. Ann-Marie Tamminen Meullers utställning ”Slaggsten och järnoxid. Ode till ett landskap” på Galleri Kronan.

GALLERI KRONAN Norrköping

Hösten 2018
Utställningar

1–16 september
Gebbe Björkman
”Fåglar på mitt sätt”
Olja och akvarell


22 september – 7 oktober
Ulla Pia Könönen
” Skepnader”
Måleri och blandteknik

13–28 oktober
Lina Bjerneld
”Kan inte minnas vem jag var igår”
Måleri

3–18 november
Håkan Wennström
”Jazz Savann och Tombstone Blues”
Teckning, film, objekt

24 november – 9 december
Ann-Mari Tamminen Meuller
”Slaggsten och järnoxid. Ode till ett landskap”
Måleri och objekt

LÄNKAR
Ann-Marie Tamminen Meuller hemsida
Galleri Kronan hemsida Facebook
Håkan Wennström på Galleri Kronan recension Kultursidan.nu 11/11 2018
Ulla-Pia Könönens Skepnader på Kronan reportage Kultursidan.nu 21/9 2018
Gebbe Björkman tar naturen till Kronan recension Kultursidan.nu 5/9 2018