Identifikation. Utställningen I Am Just A Number av Muhammad Ali visas på Lobby i Kåkenhus entréhall.
Små teckningar i svart och vitt
NORRKÖPING Tidsfördriv. När konstnären Muhammad Ali kom med flyktingströmmarna till Sverige registrerades han med ett nummer som skrevs på armen.
Det startade en process kring identitet som gestaltas obarmhärtigt och effektivt i små svartvita teckningar på Lobby, universitetets eget galleri i Kåkenhus.
På mellanstadiet vaccinerades alla i klassen mot nazismen genom att vi såg filmer från koncentrationslägren. De var producerade av förövarna själva för dokumentation eller propaganda, eller filmades i samband med befrielsen.
Några år senare hittade jag fram till bibliotekets överlevelselitteratur, oftast av unga författare som beskrev sin och medfångarnas utsatthet i Birkenau eller Theresienstadt.
I dessa tunna böcker kunde finnas enkla teckningar: uppställning inför lägervakten, britsen som delades med någon, i bästa fall ett syskon, en vän. Små teckningar i svart och vitt.
”Vi har målat väggarna i lite mörkare grått än de var tidigare och så har vi satt upp bilderna”, berättar Hui Zhi, student på Remesos masterprogram, som arbetat ideellt med utställningen.
Små teckningar i svart och vitt hänger på raka linjer i Lobby. Universitetets egen galleri i Kåkenhus drivs av Linköpings universitets tvärvetenskapliga institut Remeso med Erik Berggren i spetsen för intresserade masterstudenter.
”242/20”. Siffrorna bränns inte in i huden. De bara skrivs på konstnären Muhammad Alis arm när han kommer med flyktingströmmen från Syrien till Sverige år 2016. En sorteringsordning i en svårhanterlig situation. Det är väl inte så farligt? Eller…
– Muhammad Ali fick en chock av den historiska symbolen på sin arm. Känslan av att inte veta hur eller när detta kommer att sluta, berättade Erik Berggren vid vernissagen.
I flykten har konstnären fått med sig ett litet anteckningsblock. Det blir hans andningshål, där han gestaltar hur siffrorna kryper in under huden, äter sig in i hans kropp, upptar hans medvetande, tar över hans identitet.
Teckningarna ställer frågor – är jag bara ett nummer, är jag någons clown, ska jag förbli detta nummer för evigt? Finns jag över huvud taget?
Uppställning. Muhammad Ali – I Am Just a Number.
Erik Berggren talar om tiden som existentiell faktor. Tid är något vi alla reflekterar över, ibland går det långsamt, ibland rusar tiden, dagen, åren.
– Flyktingen är i en situation där denne förlorar tid utan att ha kontroll över sitt liv.
Jag tänker att många som väntar på andras beslut befinner sig i liknande situationer, i händerna på oseende myndighetsutövare som inte känner sitt ansvar för medmänniskors tid/livstid. Ordet tidsfördriv visar sig ha nya tolkningsmöjligheter.
Utställningen curerades ursprungligen för Botkyrka konsthall av Abir Boukhari, också från Syrien där hon drev konstcentret AllartNow. Hon har i Sverige arbetat just med att återupprätta syrisk konst i exil.
Studenter strömmar ständigt genom Kåkenhus entréhall. Förhoppningsvis tar sig några tid att stanna upp och ser på bilderna som nu är uppfästa på Lobbys dovt gråmålade väggar. Det finns sittbänkar.
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
LOBBY, KÅKENHUS Norrköping
7 februari – 31 mars 2019
I Am Just a Number
Muhammad Ali
Curator: Abir Boukhari
Prod: Erik Berggren samt studenter vid Masterprogrammet Ethnic and Migration Studies, Remeso, LiU
LÄNKAR
Muhammad Ali hemsida
Remeso, LiU hemsida Lobby
Studenterna möter konsten i Lobby reportage Kultursidan.nu 29/8 2018