Surt. Känslorna svallar i pjäsen Nån sorts lugn före stormen av tyska dramatikern Theresia Walser har premiär i Café Gycklaren på tisdag. Richard Carlsohn och Tobias Almborg spelar upp en scen.

 

”Som musikens triospel”

 

NORRKÖPING Två Hitler, en Goebbels. Tre lager: tre onda män, tre filmskådisar och Östgötateaterns tre skådespelare som har haft en rolig och inte helt enkel repetitionsperiod. På tisdag har Nån sorts lugn före stormen premiär.

”Man bör noga studera scenen där jag som Hitler äter chokladtårta. Med varje tugga spelade jag fram Förintelsen.”

– Jag gillar Richards svar på den repliken: ”Det är väl ingen konst!”

Tobias Almborg, vars rollfigur står för citatet, har just spelat in en trailer inför premiären av Nån sorts lugn före stormen, tillsammans med kollegerna Richard Carlsohn och Maurits Elvingsson. De kallar den Stormen, vilket leder tankarna till maktspelet hos Shakespeare.

 

Regissören Johan Huldt och sufflören Johanna Wikerman framför skådespelarna Richard Carlsohn, Tobias Almborg och Maurits Elvingsson.

 

Men den uppmärksammade dramatikern Theresia Walser är tysk och Ein bisschen Ruhe vor dem Sturm kan leda till andra associationer. Framför allt är det en satirisk komedi som behandlar det tyska traumat, civilisationen som utövade så stor ondska under några decennier av 1900-talet, men också vågat bearbeta detta, under den västtyska perioden. Och hurdana vi människor är under huden.

Pjäsen  är ett panelsamtal mellan tre skådespelare ur olika generationer som gestaltat onda män på filmduken, Hitler och Goebbels. Inför publiken ska de tala om detta, hur ond kan man vara på scenen eller den vita duken? Herrarna möts en stund i förväg ”för att göra upp spelreglerna”, som regissören Johan Huldt förklarar. Sedan urartar det.

– Ofta kan man ta ett stycke och repetera det. Men det här är som musikens triospel där instrumenten bryts mot varandra, jämför Richard Carlsohn.

Det har inte varit helt enkelt medger Östgötateaterns skådespelare. De ska alltså gestalta tre självcentrerade ”kulturmän” som hellre framhäver sig själva än lyssnar på någon annan. Ändå ska de klara av att göra just detta, lyssna utan att det märks.

– De är mer uppfyllda av sina egna roller som skådespelare än av det samtal kring att gestalta ondskan som de samlats för, påpekar Tobias Almborg.

Regissören Johan Huldt beskriver det som en intelligent och kul komedi. Och som kanske inte bara handlar om diktatorer eller egotrippade skådisar.

– Man kan samla tre herrar på vilken arbetsplats som helst, föreslår han och framhåller att dramatikern skrivit en ”väl avlyssnad dialog”.

– Den är skriven på ett smart sätt. Min roll är inte arg, fortsätter att vara arg och sedan lugnar ner sig och lyssnar. Det är som livet egentligen är, det hoppar omkring, säger Maurits Elvingsson.

 

Dramatisk. Richard Carlsohn får spela ut som diva, den äldste av de tyska filmskådisarna.

 

Det är inte helt enkelt, särskilt när repliker upprepas, så som vi gärna gör med våra käpphästar. Det gäller för Östgötateaterns skådespelare att hålla reda på var i pjäsen de är.

– Det är roligt och spännande. Och jag måste vara ”på tå” hela tiden, menar sufflören Johanna Wikerman som i veckan före premiär är den enda som sitter med manus.

– Att sufflera är ett viktigt jobb. Det gäller att kunna lyssna in situationen, har skådespelaren lagt en paus för att understryka det som ska komma eller behövs hjälpen, tillägger Johan Huldt.

– Jag sufflerade under två timmar på Oscarsteatern. Jag fastnade i spelet, de fick skrika ”text”, minns Richard Carlsohn.

Med små medel har Richard Carlsohn förvandlat sig till den äldste av de tyska skådespelarna. Redan innan de hornbågade glasögonen och kepsen kommit på är han en annan person.

– Jag har sminkat mig själv. 6.200 timmar på scenen ger erfarenhet, säger han.

Kanske som en blinkning till sin rollfigur. Men visst är gammal äldst.

– Det är viktigt att få skratta. Kan vi inte skratta åt eländet så får vi det svårt. Det här skulle kunna vara en tragedi, säger Johan Huldt.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

CAFÉ GYCKLAREN, STORA TEATERN Norrköping

19, 24, 26 februari samt 3 mars 2019

STORA TEATERN Linköping

2, 7, 9, 14, 16 april 2019

Nån sorts lugn före stormen

Av: Theresia Walser
Översättning: Magnus Lindman
Regi: Johan Huldt
Scenografi och kostym: Magnus Möllerstedt
Mask och peruk: Anna Stålfält

SKÅDESPELARE
Tobias Almborg
Richard Carlsohn
Maurits Elvingsson

ÖSTGÖTATEATERN

Spelåret 2018–2019

STORA TEATERN – STORA SCENEN

Epifónima

Cirkus Cirkör

Norrköping 7–16 september 2018
Linköping 24 maj–2 juni 2019

I väntan på Godot
av Samuel Becket

Linköping 21 september–1 november
Norrköping 24 november–15 december

Lupinerna
av Monica Wilderoth

Norrköping 13 oktober–3 november
Linköping 16 november–21 december

Galleri 6
av Paula McManus

Linköping 25 januari–2 mars 2019
Norrköping 30 mars–28 april 2019

Rocky Horror Show
Glamrock/skräckmusikal

Norrköping 2 februari – 3 mars 2019
Linköping 29 mars – 18 maj 2019

LÄNKAR
Östgötateatern hemsida Facebook

Rocky Horror Show med 2019 års twist recension Kultursidan.nu 3/2 2019
Rocky Horror förförde Nils Poletti reportage Kultursidan.nu 29/1 2019
Väl värd väntan på Öhlunds Godot recension Kultursidan.nu 29/11 2018
Samtal i väntan på Godots nypremiär reportage Kultursidan.nu 21/11 2018
Jonis musik gjorde Gycklaren större recension Kultursidan.nu 11/11 2018
De gifta på Eiffeltornet vågat spektakel recension Kultursidan.nu 30/10 2018
Happening med De gifta på Eiffeltornet reportage Kultursidan.nu 26/10 2018
Lupinerna höjer tystade kvinnors röster recension Kultursidan.nu 16/10 2018
Urpremiär för Östgötateatern Lupinerna reportage Kultursidan.nu 12/10 2018
Medryckande blått piano i Gycklaren recension Kultursidan.nu 4/10 2018
Det blå pianot spelar upp för en ny värld reportage Kultursidan.nu 24/9 2018
Epifónima lyfter kvinnligheten högt recension Kultursidan.nu 11/9 2018
Nils Poletti: Bra teater lockar publiken reportage Kultursidan.nu 5/8 2018