Villfarelser. Mathias Leclér lägger sina reflektioner över gamla foton, ofta med kvinnor på bilderna.

 

” Jag blev betagen av svärtan”

 

NORRKÖPING Nattsvart humor. Villfarelser och annan samtidssvärta från Instagram och Facebook intar Arbetets museum. Mathias Leclér, Victor Johannesson och Per Englund ställer ut. Reportage & recension i ett – eller två.

 

Reportage

 

– Vi vill samtala med publiken om bilder, få dem att stanna upp, inleder Carina Milde, intendent på Arbetets museum.

”Varats olidliga tröghet” som nu hänger i sidogalleriet på plan 7 kan just det – få folk att stanna upp. Svarta bilder med korta, bitska texter. Häromåret var det Wisti, fast i EWK-museet några våningar längre ner.

I centrum står Mathias Leclér som gjort serien Villfarelser i fem års tid.

– Jag har tagit gamla bilder från 1880-1960 och lagt till mina egna tankar om livet och döden, säger Mathias Leclér som berättar att pappan, som gjorde collage av bilder ur gamla läkarböcker, varit en viktig förebild.

Villfarelser har tagit steget från privat instagramkonto till offentligt och når nu en allt bredare publik genom delningar även på Facebook och andra sociala medier.

– Jag blev betagen av svärtan i dina bilder, de talade till mig väldigt starkt, säger Mathias Leclér till fotografen Per Englund.

Mathias Leclér tog kontakt och de två inledde samarbetet Englund/Villfarelser som främst blivit en bok men nu också hänger på museets väggar. Foton och texter har skickats mellan Mathias i Uppsala och Per i Göteborg.

– När jag jobbat med Pers bilder har jag jobbat med med texterna, kortare ord istället för många, förklarar Mathias Leclér.

– Det är en utmaning som fotograf att släppa in någon annan i processen, understryker Per Englund.

 

Englund/Villfarelser. Nytagna bilder med villfarna texter.

 

Än mer utmanande och sökande har samarbetet varit med Victor Ville Johannesson, mannen bakom Depressiva döden. Det är inte så enkelt som det kan verka vid första tanken med två ganska lika uttryckssätt, text på bild. I dalslänningen Villes fall handlade det om egna teckningar. I Villfarelser & Döden blev det teckningar på foton – med text förstås.

Depressiva döden föddes ur Victor Ville Johannessons sjukskrivning, speglade hur han kände sig under en period. Teckningarna med de dystra texterna nådde ut till en växande publik.

– Det är roligt med en karaktär som är för deppig för att jobba, säger Victor Ville Johannesson.

De tre utställarna har gjort böcker, var för sig och tillsammans. I en tid då en bild ägnas högst två sekunder innan den delas vidare eller scrollas bort i flödet är det ett konststycke att sälja böcker. Men det går bra, vittnar förläggaren Elton Enström glatt.

 

Dödspolare. Per Englund, Mathias Leclér och Victor Ville Johannesson ställer ut tillsammans på Arbetets museum.

 

Recension

 

Det är en sammanhållen utställning. Det som håller samman det är Villfarelser. Det är han, Mathias Leclér, som är hela utställningen. Mängdmässigt dominerar hans egna bilder – äldre foton med snärtiga kommentarer, men han dominerar även samarbetena.

Bäst är Villfarelser på egen hand. Det är också kul att så många bilder är opublicerade på nätet. Alltså är det värt att kliva ut ur Internet och in på Arbetets museum. Bilderna är större än i telefonen. Texterna är mer lättlästa. De är faktiskt lika bra i analogt format. Eller… nästan.

Victor Ville Johannesson har gjort sig ett namn som ”Depressiva Döden” där han, inte helt olikt Leclér, skriver korta kommentarer till svartvita bilder. En skillnad är att han skapar bilderna själv. I det här samarbetet har han i stället tecknat på bilder som Leclér letat upp. Summan av delarna blir tyvärr mindre. Det blir varken/eller. Johannessons nattsvarta humor är försvunnen och det blir lite myspysigt internt.

Per Englunds fotografi är tidigare obekant för mig, men det är både uttrycksfullt och gåtfullt. Jag förstår att han vill samarbeta med Leclér, och att även han tycker det är roligt. Och det är bra. Hade man inte sett Villfarelser hade man tyckt det var mycket bra. Nu får man nästan känslan av att det det är någon som imiterar Villfarelser. Så underligt det kan bli.

Jag får också en egendomlig känsla av att titta på reproduktioner. Att dessa högkvalitativa tryck skulle efterapa originalen. Nej, jag tänker inte på bokprojekten som Placenta Förlag har gett ut. Jag tänker på de små digitala bilder som man har sett på sociala media i datorn och telefonen. Samtiden är en konstig tid.

© Text reportage: Ann-Charlotte Sandelin
© Text recension: Michael Strandhed
© Foto: Sven Åke Molund och Michael Strandhed

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

ARBETETS MUSEUM Norrköping

16 mars–19 maj 2019
Varats olidliga tröghet
Villfarelser
Englund/Villfarelser
Villfarelser & Döden

Mathias Leclér, Per Englund och Victor Ville Johannesson

LÄNKAR
Mathias Leclér info Facebook Instagram
Per Englund hemsida
Victor Ville Johannesson info Facebook Instagram
Placenta förlag hemsida Facebook instagram
Arbetets Museum hemsida Facebook FB-evenemang
Wisti vågar tala ut på EWK-museet reportage Kultursidan.nu 11/10 2017