Kraftsamling. Norrköpings Konstmuseum fogar en viktig pusselbit till modernismens konsthistoria med forskningsarbetet om Greta Knutson Tzara som lett till en omfattande utställning och en bok. Museets chef Helena Persson med boken som skrivits av intendent Martin Sundberg till höger.

 

Utställningen blev forskningsprojekt

 

NORRKÖPING Missa inte källargallerierna! Där slår den äldre Greta Knutson ut i full blom, i renässanskonstens efterföljd och i drömsyner. Norrköpings konstmuseum samlar sina krafter till stordåd – grundforskning, bok och stor utställning. Som rymmer 70 års skapande med målningar, teckningar, akvareller, skulpturer. Konstnären skrev också.

– 2012 införlivades ett verk i Konstmuseet samling, så kom ett till och ytterligare ett, inleder museichefen Helena Persson.

Men vem var konstnären som målade så spännande? Hon har aldrig varit helt försvunnen. Dadaisten Tristan Tzaras svenska hustru var verksam fram till sin död 1983, men någon samlad bild av hennes konstnärskap har aldrig funnits. Hon inte bara målade, hon skrev poesi och även konstkritik.

2015 bestämde sig konstmuseet för att göra en utställning. Men var fanns verken? Vad hade hon gjort? Det visade sig vara… fantastiskt mycket och fantastiskt spännande.

– Det som från början var en utställning, blev ett forskningsprojekt. Ambitionen var att ge en större bild. Ge oss hän i ett konstnärskap, säger Helena Persson.

 

Vårmorgon av Greta Knutson, 1950-tal.

 

För forskningen står Martin Sundberg, intendent för museets samlingar. För utställningen svarar Helena Scragg med support av Bonnie Festin. Bonnie Festin kompletterar dessutom med en audioguide som dyker upp här och var i utställningssalarna. I lurarna hörs bland annat Greta Knutsson själv berätta, tack vare ett lån från Sveriges Radio från 1981.

Utställningen, i gallerierna 3, 4, 6 och 7 rymmer 153 verk – 58 oljemålningar, 65 teckningar, 30 skulpturer, två gouacher och två akvareller. Äldsta verket är en akvarell från tidigt 1910-tal. Gallerisalarnas mix av stora målningar, blyertsskisser, kompositionsprövande tuschteckningar och monterbord är vackert i sig.

Greta Knutson, född 1899, var intresserad av språk, ord och konst. Det blev konst. Hon studerade för Carl Wilhelmson, gick på Konstakademin ett år men flyttade snart till Paris, konstens huvudstad där allt hände. Där blev hon elev hos konstnären André Lhote under ett års tid.

– Han gav henne det klassiska perspektivet med motiv rotade i vardagen, berättar Helena Scragg och tillägger att Greta Knutsson kallade sig modernist och postkubist.

– Hennes sensibilitet för färger, liv och linjeföring, framhåller utställningsintendent Helena Scragg som det som hon uppskattar mest hos konstnären.

De mjuka och tydliga linjerna ger en sagoton som ekar genom hela konstnärskapet, även i skulpturerna. Sagotonen tränger in i alla motivkretsar, från det avbildade till det abstraherade och i sena närmandet till surrealismen. Den finns även i de utsökta kompositionerna.

Inblandat finns även några Cadavre exquis-målningar, läskigt lekfulla bilder som skapades i ungdomen tillsammans med Tristan och andra vänner i kretsen av surrealister.

 

Utställningsintendent Helena Scragg framför målningen Läsande.

 

Den stora utställningen rör sig kronologiskt genom rummen, som öppnar sig för fördjupningar  i olika teman. Som montern med byggritningar och foton från huset i Paris som maken Tristan Tzara och bauhausarkitekten Adolf Loos lät bygga 1930, för Gretas pappas pengar. En utopisk bauhausdröm av ljus och luft, men hopplöst opraktisk enligt Greta. När hon skärmade av en ateljé åt sig från matsalen blev det kris i äktenskapet.

Greta Knutson begärde slutligen skilsmässa 1938, tog med sig sonen Christophe från Paris och slog sig ner i en by i Provence.

På ett stort uppdraget foto står paret med vänner framför en inbyggd trappa. Greta i randig tröja och plisserad kjol lutar sig nonchalant och självmedvetet mot väggen. Att kvinnorna var kompetenta konstnärer gick deras män och konsthistorieskrivarna förbi.

– Det är en viktig uppgift för vetenskapen att motverka mytbildningen, framhåller Martin Sundberg som i sitt forskningsarbete tröttnat på repetitiva texter där kvinnor beskrivs som bihang till sina män, om ens alls.

 

Tuschteckning. René Char à Sisteron.

 

Andra världskriget bröt ut och den tyska ockupationen närmade sig Frankrike. Greta engagerade sig i den franska motståndsrörelse där hon mötte poeten René Char. Greta Knutson förfalskade pass, tecknade och målade och skrev poesi.

– Hon blev angiven två gånger till Gestapo som hade sitt kontor intill där hon bodde, så hon måste fly, berättar Bonnie Festin och tillägger: – Hennes liv är som en spännande film.

Under kriget upprätthöll hon kontakten med Tristan Tzara, inte bara för att de hade sonen Christophe gemensamt utan för att Tzara, som var jude, måste hålla sig gömd. Greta Knutson skickade pengar och mat.

– De hade ett kodord – ”Adolf frågade efter dig” betydde att Tzara måste gömma sig ännu bättre än vanligt, säger Bonnie Festin.

Efter kriget tog förhållandet med René Char slut. Greta Knutsson köpte en stor gård på landet och det ger avtryck i måleriet, fantasifullt slingrande grenar, ljus och lövverk. Hon testar omväxlande sätt i sitt måleri som flödande färger och torrt skrapande i olika fält. Förarbetena i tusch är konstverk i egen rätt.

På egendomen finns också ett stenbrott. Greta börjar skulptera i sandsten, men också i lera och ben. I utställningen finns flera mindre skulpturer, några med dekorativt måleri i mönjeröd färg, som leder tanken bakåt till medeltid.

 

Skulpturer i sten och lera.

 

Som om allt detta inte vore nog reser Greta Knutson till Venedig och tar intryck av senrenässansens målare Tintoretto och Tizian. Hon lånar ljus och klassiskt diagonala kompositioner i ett nytt volymmåleri.

Slutligen återvänder hon till surrealismen, i sin egen tappning som kallas ”oneiramåleri”, suggestiva drömbilder. Det blir ett kraftfullt avslut på konstnärskapet, hon dör 1983. Det sena måleriet visas i Konstmuseets källarplan.

– Hon körde sin grej, sammanfattar Helena Scragg ett egensinnigt och självständigt konstnärskap som inte nödvändigtvis gick i takt med de linjer som konsthistoriker dragit upp.

Till utställningen har Norrköpings Konstmuseum, förutom de tre målningarna som startade alltihop plus några nya inköp, lånat in verk från Moderna museet och Nationalmuseum samt franska museer. Men merparten, inte minst viktiga nyckelverk, kommer från sonsonen Wally Tzara som förvaltar Greta Knutsons konstnärskap. Upprop i media har tillfört ytterligare verk som lånats ut av privata ägare.

Där kommunala medel inte räckt har medel sökts från stiftelser. Konstmuseet kommer också att ta inträde till utställningen som står över vår och sommar.

 

Källarplan. Greta Knutson tog intryck av senrenässansens mästare. Slutligen målade hon drömbilder, ”oneiramåleri”.

 

Språkbegåvade Martin Sundberg har rest till Frankrike i flera omgångar, träffat Wally Tzara och även Renée Chars änka Marie-Claude. Han har forskat i arkiven och fått tillstånd att läsa de mest privata breven.

Greta Knutson presenterar sig först i boken, där efternamnet Tzara raffinerats tonats ned med ljusgrå bokstäver. Uppslag på uppslag med målningar, varav många är med i utställningen, innan orden om henne tar vid. Den snyggt, men inte pråligt, formgivna boken är på drygt 200 sidor. En kort biografi följs av nedslag i perioder och verk, hand i hand med utställningen fast lite mer och lite djupare.

Martin Sundberg säger ändå att detta bara början. Att det finns mycket mer att göra när det gäller Greta Knutsons livsverk.

– Något jag blivit mer och mer intresserad av är alla små djurfigurer i verken och i breven, deras relation till surrealismen och medeltiden, säger Martin Sundberg och nämner Greta Knutsons bok Bestien.

Han saknar särskilt ett verk, H.C. Andersen-vävnaden som Greta Knutson ställde ut på både Liljevalchs i Stockholm och Paris på 1940-talet. Vem vet vart den tog vägen?

© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Nils-Göran Tillgren

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

KONSTMUSEET Norrköping

23 mars – 1 1 september 2019
Greta Knutson Tzara – I nytt ljus
Utställningsintendent: Helena Scragg
Assisterande intendent & audioguide: Bonnie Festin
Prod: Norrköpings Konstmuseum
Vernissage 23 mars 2019
Invigning av Mme Marie-Claude Char

PROGRAM

27 mars kl 18
Djupdykning 1: Greta Knutson och surrealismen

10 april kl 18
Djupdykning II: Greta Knutson och medeltiden

8 maj kl 18
Djupdykning III: Greta Knutson och Andra världskriget

Medarr: Konstmuseets vänner

Utställningen visas på Mjellby konstmuseum, Halmstad
28 september 2019 – 2 februari 2020

 

FAKTABOK

Greta Knutson Tzara – Mot strömmen
av Martin Sundberg
Förord: Helena Persson
Formgivning: MalmstenHellberg
Förlag: Art and Theory Publishing 2019

LÄNKAR
Greta Knutson Wikipedia
Tristan Tzara Wikipedia
René Char Wikipedia
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook