Historiebruk. Louis De Geer har gjort tydligt avtryck i Norrköping. Mellanstadieelever har fått möta flera sidor av honom i Stadsmuseets och Konstmuseets gemensamma satsning för skolorna under april.
”Vi ville så ett frö”
KRÖNIKA/ NORRKÖPING Frösådd. Under några veckors tid har mellanstadieelever gjort Louis De Geers bekantskap. På Stadsmuseet har de lärt om entreprenören, han som står staty på Gamla torget. På Konstmuseet om slavhandlaren. I skolan kan eleverna reflektera över arvet in i vår egen tid. Sammantaget kallas projektet ”Historiebruk”.
Det är i sista minuten. Idag söndag guidar utställningsintendenten Helena Scragg i konstnären Carl Johan De Geers installation ”Släkten och Slavarna” för sista gången – det som kallas finissage. Den gamle scenografen har sågat i arvegodset, kapat ett stolsben här, gjort hål i skrivbordet där.
Han hissade sitt segel med släktvapnet, den franska liljan. Kryssen på historiens hav har angjort mörka vatten, från slavfortet i Ghana till plantagerna på Jamaica.
Historisk seglats. Skolvisning av Släkten och slavarna på Konstmuseet.
– Ser ni pistolen mitt i grönsaksdisken? Han fick en mental käftsmäll när han mötte en man där som frågade: ”Vet du om att din förfader var slavhandlare?”. Inte undra på att stolen sjunkit ner i mattan, sade konstintendent Bonnie Festin när hon guidade sjätteklassen från Klockaretorpet i utställningen.
Under de senaste veckorna har kommunens mellanstadieklasser avlöst varandra. Uppdelade i mindre grupper har de besökt Konstmuseet respektive Stadsmuseet, promenerat till Gamla torget där de mötts vid statyn och gått vidare till det andra museet. De korta föreläsningarna har avbrutits av lekar, som viskleken och 30-sekundersteckningar ur olika vinklar. Sammantaget kallas projektet Historiebruk.
På Stadsmuseet har Anette Kindahl berättat om entreprenören Louis De Geer. Om den förmögne affärsmannen med franska rötter som först lämnat Belgien undan religionskrigen där och sedan fortsatt från Holland till Sverige under tidigt 1600-tal.
Svenska kronan behövde hans kapital och kontakter. Han knöt samman bergslagens järnmalm med vallonsmedernas kunskap, i Finspång göts kanoner.
Böndernas får gav ull till vadmal. Norrköping fick gevärsfaktori, mässingsbruk, textilfabriker och pappersbruk. Louis De Geer klädde och beväpnade den svenska armén. Staden växte från 2.000 invånare till 5.000 under hans tid, varav omkring 1.000, 20 procent, var invandrare. Den procentsatsen står sig även i dag.
Eleverna får känna på en soldathjälm. Och på en daler kopparmynt. Tunga grejer, om inte original så helt lika.
Entreprenören. I stället för Louis De Geer har Norrköpings stadsmuseum valt att gestalta hans hustru Adrienne, för att visa på livet i Norrköping under 1600-talet. Anette Kindahl berättar för eleverna.
Statyn på Gamla torget står halvvägs mellan de två museerna. Det märks att det är textilstaden Norrköping som lagt beställningsverket som invigdes 1945. Det är textilmannen som porträtteras, med en tygpacke över axeln, inte olik en vänlig gårdfarihandlare.
Men han är väldig där han står grensle över den strida Strömmen med kvarnhjul och en glad lax. Han är huggen i svart granit efter konstnären Carl Milles modell i vit gips. Han är så svart och så väldig att motivet är svårt att urskilja, det avslöjar sig i skuggorna genom dagens skiftningar. (Ungefär så outgrundlig som hans byst är, huvudet som står i Louis De Geer, kongressbyggnaden som bär hans namn.)
– Vad tror ni? Skulle man idag sätta upp en staty efter Louis De Geer, frågar Bonnie Festin eleverna.
Alternativ staty. Carl Johan De Geers förslag till ny skulptur av Louis De Geer.
På Konstmuseet har Carl Johan Louis De Geer – jo konstnären heter också Louis som så många av förfaderns manliga ättlingar – skissat på en annan skulptur. Bara ett huvud, åtminstone kan det tolkas som ett huvud, med utstickande delar här och där. En grov karikatyr?
– Vi ville så ett frö, som kan växa till ett kritiskt synsätt på fakta och historia. Det handlar om att det finns olika orsaker till berättelser – om tider och intressen som ger avtryck. Men vi kan inte ändra på fakta, säger Bonnie Festin i pausen mellan två besöksgrupper.
Klassen från Tamburinen ska återkomma till ämnet. Elevernas mentor Zalga Thomas berättar om historieblocket som ligger några veckor framåt. Hon är starkt engagerad och vet att slaveri och utnyttjande inte bara hör till där och då, ute även finns här och nu.
Ingen människa är enbart ond. Ingen människa är enbart god. Louis De Geer kanske (kanske inte) kan ursäktas med att han inte visste bättre, att han levde i sin tid och sin kontext. Vilken ursäkt har vi?
© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
SKOLPROJEKT
Våren 2019
Historiebruk
för mellanstadiet
Arr: Stadsmuseet och KonstmuseetSTADSMUSEET Norrköping
14 december 2014 – (fast utställning)
Den första staden
Stadshistorisk utställning 1000-talet – 1600-taletGALLERI 5, KONSTMUSEET Norrköping
1 december 2018 – 28 april 2019
Släkten och slavarna
Carl Johan De Geer
LÄNKAR
Louis De Geer Wikipedia
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook
Carl Johan De Geers släkt och slavarna reportage Kultursidan.nu 14/1 2019
Stadsmuseet öppnar för Den första staden reportage Kultursidan.nu 13/12 2014