Stöldgods? Kanske La Fleche (Carina Perenkranz) stulit med sig något, Harpagon (Christian Zell) söker genom hans fickor.

 

”De här personerna finns än i dag”

 

NORRKÖPING Ögonen smalnar. Vem-någon-vilka-alla har stulit hans käraste?! Christian Zell spelar titelrollen i Den girige när Chopp Event återvänder till Löfstad slotts Gästabudssal. Regissören Pontus Helander ser samma giriga drivkrafter i dag som i går.

En maktens man med äktenskapsplaner och en karaktärssvaghet som bringar honom på fall. Sanningen och kärleken vinner till sist. Så brukar upplägget vara i Molières komedier.

Den girige rymmer allt detta. Änklingen Harpagon är en välbärgad man som vet att hushålla med slantarna. Han har fått ögonen på den unga Marianne. Samtidigt vill han gifta bort sonen Cléante med en välsituerad änka och dottern Élise med en förmögen adelsman.

 

Äktenskapsplaner. Valere (Lars Fager) håller med Harpagon (Christian Zell) om att en far bestämmer över sin dotters (Julia Strandljung) framtid.

 

– Jag kände det, när de stod och pratade om mig, att jag blev ledsen. Men Élise har andra idéer, säger Julia Strandljung som spelar Harpagons dotter.

Hon sitter i sminket där Hanna Zetterström fixar hennes hår.

Snart är det Vanna Mantefors tur att få håret uppsatt och smyckat med nät av pärlor. Den unga Marianne kommer in lite senare i föreställningen och upptäcker att mannen hennes mor vill gifta bort henne med är gammal och ful och värst av allt – far till den hon verkligen älskar, Cléante (som spelas av Erik Elias Ekström).

 

”Guldamatör”. Pontus Helander har egentligen bytt yrkesbana. Att gå in och regissera Den girige är bara roligt.

 

– För mig är Molière en samhällsomvandlare, när han gick in och tyckte till om borgerskapet och människorna, säger regissören Pontus Helander, som själv upplever att dagens samhälle är för materialistiskt, för mycket yta och för hög puls.

Regissören ser Harpagon som en snåljåp och girigbuk. Det är en affärsman som köper billigt och säljer dyrt. Dessutom lånar han ut pengar mot mycket hög ränta, vilket är en viktig ingrediens i pjäsen.

– De här personerna finns än i dag. Se bara på bankskandalerna, där vissa människor tvättar pengar för att roffa åt sig. Och bankerna – om det rullar in 150 miljoner på ett konto och förs till ett annat så borde det tändas en röd kontrollampa någonstans, menar Pontus Helander.

Pjäsen skrevs 1668 men scenografen och kostymören Agneta Skarp speglar en något senare tid med hjälp av Östgötateaterns kostymförråd. Manus bearbetade Pontus Helander tillsammans med Guy de la Berg redan för tretton år sedan i samband med deras uppsättning i von Lingens gård i Gamla Linköping.

 

Kärlek med förhinder. Äktenskapsmäklerskan Frosine (Suzanne Ernrup) har intalat Harpagon (Christian Zell) att han är helt rätt man för unga Marianne (Vanna Mantefors), som är av en annan åsikt.

 

Ensemblen är här lite mindre, tajtare, än i originalet. Producenten Carina Perenkranz presenterar tämligen nyinflyttade skådespelarparet Anders Sundqvist (den vänlige änklingen Anselme) och Suzanne Ernrup (äktenskapsmäklerskan Frosine) för Norrköpingspubliken.

– Jätteroligt och underbart sammanhang, säger Suzanne Ernrup som tycker det är ett roligt sommarnöje att spela teater.

Efter många år inom filmen och teatern tröttnade hon på scenens värld och utbildade sig i stället inom KBT. Tillsammans har hon och Anders arbetat med seminarieteater, alltså utbildning med inslag av scenisk gestaltning. Under de senaste åren har Suzanne Ernrup arbetat inom handikappomsorgen.

– Det är inte så olika. Att vara skådespelare är att nå fram till någon. Att lyckas nå fram till någon som av någon anledning mår dåligt är större än utsålt på Dramaten, säger hon bestämt.

Lars Fager gjorde rollen som betjänten La Fleche när det begav sig för tretton år sedan. Nu har Carina Perenkranz knipit åt sig den figuren, med diverse hushållsredskap i höjd hand. I stället spelar han Valere, Harpagons hovmästare.

– Jättekul! Jag tyckte inte att jag var förstahandsval till rollen, men det tyckte Carina. Valere är en optimistisk person med en intressant bakgrund, säger Lars Fager som imponerar genom att cykla till och från repetitionerna.

 

Banktransaktion. Madame Simone (Helena Eriksson) förmedlar kontakt mellan penningutlånare som Harpagon (Christian Zell) och de som behöver låna.

 

– Jag kör 25 mil tur och retur, lite vansinnigt kanske. Men det är alltid roligt att ingå i en ensemble, det är något speciellt.

Helena Eriksson bilpendlar från sommarstället i Ydre, för rollen som Madame Simone, penningmäklare och skrivkunnig notarie.

– Jag är som Cosimo Medici, säger Helena Eriksson och jämför sin roll med Florens store man under tidig renässans.

Dags för genomdrag. Det är fortfarande några dagar kvar till lördagens premiär, fortfarande kan detaljer ändras i scenerierna. Pontus Helander är så uppmärksam på skådespelet att han måste leta i manus när någon behöver hjälp med replikerna.

Ögonen smalnar. Vem-någon-vilka-alla har stulit hans käraste?! Vi är alla misstänkta. Harpagon manipulerar allt och alla till sin egen fördel.

– Christan Zell är suverän som snåljåp. Det märktes redan på kollationeringen, säger Helena Eriksson.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin


BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

GÄSTABUDSSALEN, LÖFSTAD SLOTT Norrköping

1–19 juni 2019
Den girige
av Jean-Baptiste Molière
Översättning: Allan Bergstrand
Bearbetning: Guy de la Berg och Pontus Helander
Regi: Pontus Helander
Scenografi/kostym: Agneta Skarp
Styling/make up: Eva Cederwall och Hanna Zetterström
Produktion: Chopp Event

SKÅDESPELARE
Christian Zell – Harpagon
Julia Strandljung – dottern Élise
Erik Elias Ekström – sonen Cléante
Carina Perenkranz – La Fleche, betjänt och kock
Suzanne Ernrup – Frosine, äktenskapsmäklerska
Helena Eriksson – Madame Simone, penningmäklare och notarie
Lars Fager – Valere, hovmästare med intressant bakgrund
Vanna Mantefors – Marianne, fattig flicka med intressant bakgrund
Anders Sundquist – Anselm, intressant änkling

LÄNKAR
Molière Wikipedia
Chopp Event hemsida Facebook
Löfstad slott hemsida Facebook