I was born this way. Morgan Svensson, Anders Håkansson, Pontus Helander och Marcus Fyrberg inleder stilfullt.

Färgstarka dragqueens, en king och en clown

Det glittrar på scenen, ljuskäglorna rör sig i röken och glamour är bara förnamnet i en koreografi som månar om feminint behagfulla handrörelser. I was born this way. Det är inget som chockerar, på sin höjd kan det kittla någons fördomar att tänka: ”Oj, så damig Pontus Helander kan vara.” ”Och så sexig Agnes Thorell är i flygaruniform på catwalken.”

Teaterledningen lägger ut nya kurser med fler egna produktioner, troligen är tanken att publiken både ska breddas och lockas att komma tillbaka flera gånger under året. Om Carina Perenkranz Shirley Valentine drar rejält åt det seriösa hållet kan vi lugnt betrakta 100 % Dragshow som en underhållningens rejäla återställare. Inte en person på scenen är vad han/hon/hen ger sig ut för att vara.

När Skandiateatern bjuder på 100 % Dragshow lyckas man både stryka genren medhårs och mothårs. Fyra läckra dragqueens i färgstarka minikorta kreationer med tillhörande smink och peruker bekräftar alla fördomar om (den manliga delen av) hbt-världens uppfattning om populär underhållning, som bygger på mycket sång, mycket dans, mycket sex. Agnes Thorells stiliga dragking med ytterst manliga åtbörder i såväl panna, axlar och höfter gör inget för att motsäga detta. Men Carina Perenkranz dragclown punkterar effektivt alla uppbyggda stämningar innan publiken hinner inbilla sig något. På Skandiateatern är det aldrig långt till skratten.

Musiken pumpar fram i raskt tempo genom tre fristående akter – det är ”dinnershow” med rejält tilltagen första paus för att ge publiken matro och en kortare kafferast på slutet.

Vi inleder med en mer revyartad semestertripp till spanska stränder där de sippande väninnorna Morgan Svensson och Pontus Helander beklagar sig över bristen på sofistikerade herrar i mogen ålder, något som slutar med tjurfäktarscen – med Carina Perenkranz som spansk tjur. Olé!

Hem till vårvinterns stora begivenhet, Melodifestivalen, med artisterna i tv-soffan. Roligt är påfundet att bygga hela andra aktens konversation på svenska låttitlar genom åren. Och ändå roligare är det att låta ett tredubbelt svartsjukedrama äga rum i det tysta i soffan medan aktörerna växlar om på scenen med ett halvtimmelångt schlagermedley.

I tredje akten, efter kafferasten, förflyttas vi till bordellmiljö. Nu ska det bli burlesque får vi veta av bordellmamma Morgan Svensson som introducerar både Coco och Chanel. Lite grövre, lite kantigare – som för att visa att det är riktiga män under de högbullade 50-talsperukerna – och en riktig kvinna som förmår att lyfta Agnes Thorells baletthöga danssteg.

Och har alla röster hittills varit äkta bärande ”altar” (utom ”flicksnärtan” Marcus Fyrbergs bas) övergår det här till playback-mimande.

Med 100 % Dragshow skruvar Skandiateatern genren med glimten i ögat. Den duktiga och högst underhållande ensemblen lyckas i varje ögonblick visa att ingen, varken kvinna eller man, är stöpt i en och samma form. Det finns bara en Lena Ph – han heter Anders Håkansson.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund

• SKANDIATEATERN Norrköping

• Premiär 24 februari 2012 kl 19.30
  Föreställningar 1, 9, 10, 17 mars, 27 april
  100 % Dragshow
  Koreografi / showdoctor: Anders Håkansson
  Kostymidé: Carina Perenkranz
  Kostymmakare: Anh Dao
  Smink: Sara Peterson och Alexandra Montera Araya
  Arr. ChoppEvent
  • MEDVERKANDE
    Anders Håkansson
    Morgan Svensson
    Marcus Fyrberg
    Pontus Helander
    Agnes Thorell
    Carina Perenkranz

LÄNKAR
Skandiateatern hemsida
Snart premiär för höga klackar förhandsreportage Kultursidan.nu 22/2 2012

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR