Upptempo. Danskarusellvinnarna Phree avslutade Dansens dag i Norrköping.

Svår balansakt

En tangouppvisning mot fyra mer eller mindre experimentella fridansföreställningar är inte någon perfekt balansakt om man ser till programsammansättningen. Det hindrade inte mig från att ha en mycket givande söndagskväll på Teater Bråddgatan 34 (visserligen annonserat som på Dynamo). Internationella Dansens dag avslutade en dansant östgötsk Dansens vecka.

Blauba lämnade en rapport från sitt work-in-progress av Friends & Strangers tillsammans med Jorka, musikerna Jens Ekbom och Kim Guneriesson. De två dansarna, Clara Bankefors och Sofia Sosso Harryson är inte helt olika herr Padda i herrkostym och grodhuvud. Deras fria undersökande vart grodpositioner kan leda ger nya infallsvinklar: för dansen, grodorna och mänskligheten. Jag ser fram mot det färdiga resultatet.

Tangon växte fram i Sydamerika med start på 1850-talet, inledningsvis var det inte ovanligt att män dansade med varandra. Föreningen Tango Be Geer dansar argentinsk tango, som bygger på fraser som sätts samman till improviserade stycken. Tänk inte taktfast tango med ros mellan tänderna och djup fällning av dam, det är finsk tango fick publiken veta.

Här fick vi se en mjuk och sensuell tango, med närhet och dröjande avslutningar som ger utrymme för personliga avtryck, stödjande lutning och effektfulla fotrörelser. (I pausen erbjöds grundkurs som på tio minuter lärde ut konsten att gå två steg framåt, ett åt sidan, två steg bakåt och åt sidan. Med stil. Tack för den!)

Tromäki Dance Company har visat Dolt på Teater Bråddgatan 34 tidigare, då med en något större ensemble. Nu med fyra dansare effektfullt svartklädda i långärmat, korta shorts och knäskydd. Med associationer till flockdjurens vaksamhet, lekfullhet, instinktiva rörelser som drar igenom flocken, samtidigt eller med fördröjning. I det parallella mönstret sticker mindre soloinsatser fram, liksom några få enskilda duon.

I tolkningen av det djuriska (inom oss alla) växlar uppmärksamheten och koncentrationen från det utanför till stundens fokus på den egna kroppen, foten, handen. Stora rena kroppsrörelser växlar i ögonblicket till något annat, en balansvänding, en fingerrörelse. Dolt är en gripande upplevelse, samtida dans av mycket hög kvalitet som vinner på att ses om igen.

Danspubliken kan ha mött Per Sundberg som en av medlemmarna i konstkompaniet Blauba. Nu visade han ett utdrag ur Föreställningen, sitt examensarbete från Dans och Cirkushögskolan. Det är en visuell lek med själva ordets betydelse, en föreställning om och med vad vi kan föreställa oss. Dessutom i dansens gränsland, snarare utanför än innanför dansens tanke, en inte inte desto mindre både roande och tankeväckande performance.

Med hjälp av filmkameror vars resultat direkt återgavs på filmduk, modell mindre, fick vi se Per Sundbergs muskelspel på underarm, liksom fingerlek och magmuskler. Smått roande närbilder. I nästa steg använde han avståndet och visade sig själv i helbild men med ståendes huvudstupa med nacken mot golvet och den nakna ryggen och rumpan rakt upp. Ett märkligt djur eller levande svamp som ibland lyfte upp armbågarna som då gav intryck av ynkliga ben. Eller, när han lät de gömda benen komma fram, kanske mer föreställde en rå kycklingbroiler.

I sin sista avdelning bytte Per Sundberg till en ”felvinklad” kamera, med 90 graders vändning, och arbetade stödd mot väggen. Enkelt blev svårt och svårt blev enkelt när vägg blev golv och golv blev vägg. Häpnadsväckande hur lätt det är att ställa tanken på ända och mycket roande att samtidigt kunna se originalen och resultatet. Vitsen med hela Föreställningen.

Dansgruppen Phree, som en vecka tidigare inledde Dansens vecka genom att vinna tävlingen Danskarusellen 2012, avslutade kvällen och därmed även dansveckan. Deras namnlösa (?) koreografi är resultatet av sammanlänkade delar som utvecklats var för sig av gruppens medlemmar. Det ger ett lyckat och omväxlande resultat, stadigt förankrat i den tempohöjande musiken. I Danskarusellen gick de under beteckningen street, men tar sig friheter långt utöver genrens eventuella gränser. Svart klädsel i kontrast mot flygande hår. Blixtrande snabba rörelser mot mer långsamma (finns det hos Phree?) moves. Några få parsekvenser mot battleinfluerade solon, eventuellt improviserade. Jublet steg.

Per Sundberg påminde om att Dansens dag firas världen runt. Och om att dansen i Norrköping vill ha mer lokaltid, gärna en egen scen, helst ett eget Dansens hus. Dansveckan i Östergötland har påmint om hur stor dansen är i länet, att den finns på god amatörnivå och att de bästa amatörerna utbildar sig till professionella dansare. Lika självklart som att proffsen måste utvecklas ute i stora världen, lika självklart är det att de ska ha möjlighet att verka lokalt.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

• TEATER BRÅDDGATAN 34, Norrköping

• Söndag 29 april 2012
  Dansens dag
  • Friends & Strangers – work in progress
    Blauba – Clara Bannkefors & Sofia Sosso Harryson
  • Tangouppvisning
    Tango Be Geer
  • Dolt
    Tromäki Dance Company – Emma Hedlund, Anna Trobäck, Elin Lysholm och Clara Bankefors
  • ur Föreställningen
    av och med Per Sundberg
  • Phree – Agnes Thorell, Angelina Ersarp, Tina Mäkitalo och Jenny Silfvenius

LÄNKAR
Blauba hemsida
Dansens vecka hemsida
Phree hemsida
Tango Be Geer hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida
Tromäki Dance Company hemsida

FLER BILDER FRÅN UTSTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157629582624156″]