[flickr]http://www.flickr.com/photos/kultursidan/7342352258/[/flickr]

Formsträngt. Med enkla medel:, masken, kuben, kroppen bygger Aktörerna sin del av föreställningen.

Ett bonusprojekt kring främlingsfientlighet

– Är jag rasist när jag äter banan? Anna Nygren ställer frågan i den experimentella pjäsen Att äta banan som är den tredje och senaste pjäsen hon skrivit för Kvartersteatern under spelåret.

Det är inte det enda hon funderar över, eller snarare låter Läsarna skölja över Aktörerna i en flödande ljudmatta av ord som byggs och staplas. Skådespelarna är nämligen uppdelade så, några Läser högt, några Agerar tyst.

– Efter pressen med Ingen soldat och Hej världen är det här bara ett bonusprojekt, det är jättekul, säger regissören Frida Nyström som leder sitt tredje projekt för året med en mix av unga och vuxna skådespelare.

– Vi ville göra något om främlingsfientlighet, det är ett hopplock av olika tankar och citat, kanske mer åt dikthållet, kommenterar Anna Nygren.

De är som parhästar men de går inte i takt. Först kastar Frida ut en idé, sedan tar Anna vid, gör research och skriver, bollen går tillbaka till Frida som regisserar. Ensemblen som gör Att äta banan är omkring tio personer, regissör och dramatiker inkluderade.

– Det är första gången jag jobbar med Frida, berättar Gunnar Stafstedt som spelat amatörteater en stor del av sitt drygt 60-åriga liv. Hon lyssnar väldigt mycket, ger oss fria tyglar och lyssnar till vad vi tänker och känner.

– Det är viktigt att bekämpa främlingsfientlighet, säger Michael Björkman, även han en erfaren amatörskådespelare.

Både Michael Björkman och Gunnar Stafstedt känner båda starkt för pjäsens budskap och det är de tillsammans med övriga Aktörer som ger ordmassorna liv och gestaltning. Som när Michael matar Gunnar med en låtsasbanan. Eller den mjuka handrörelsen som inte är en heil-hälsning men görs med exakt samtidighet av alla Aktörerna.

– Det bestämdes från början att det var folk som läste och folk som agerade, säger Gunnar Stafstedt. Det är svårt när det är olika som läser, man går mycket på replikerna, det blir olika känslor.

Det är en mycket kort pjäs, kanske performance-teater-dans täcker dess uttryckssätt. För Anna Nygren är budskapet viktigt och ställer inte bara publiken utan även henne själv och ensemblen inför frågan: Handlar jag efter mina värderingar.

– Det bygger på erfarenheter jag samlat på mig, med citat ur verkligheten och ur filmer. Projektet kom väldigt hastisgt på och jag ville gärna skriva det. Jag kände också att det får bli vad det blir samtidigt som det finns krav på att det blir något som ska gå att spela.

– Kuberna är jättebra om de kommer in samtidigt. Lyft upp och kolla in varandra, påpekar regissören Frida Nyström efter första genomdraget av det korta kollaget. Och i marschen där de går, där ska läsningen vara stark och snabb!

I helgen har Att äta banan premiär på Dynamo på Kulturkammaren.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

• DYNAMO Kulturkammaren, Norrköping

• 8–10 juni 2012 kl 19
  Att äta banan
  av Anna Nygren
  Regi: Frida Nyström
  Kvartersteatern

LÄNKAR
Kvartersteatern hemsida
Dynamo och Teater Bråddgatan 34, Kulturkammaren hemsida

FLER BILDER FRÅN REPETITIONEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157629997600569″]