Vid en arkeologisk utgrävning i kv. Mjölnaren 1982 påträffades uppskattningsvis 150–160 gravar som bedömdes höra till S:ta Gertruds kapell norr om Motala ström. Nu har ytterligare 28 gravar hittats. Kunskapen om stadens medeltida historia växer.
”Här grävs det upp gravar”
Kvarteret Mjölnaren ligger i centrala Norrköping, bara några meter ifrån det livfulla Skvallertorget och universitetsområdet. Går man nedför den så kallade märkesbacken (Västgötebacken), fylld med loggor målade av studenter, hinner man knappt passera Café Solsidan eller Världens Bar, förrän inhägnaden, där de arkeologiska utgrävningarna pågår, gör sig synlig. Det faktum att lokalerna till Sveriges Television och Sveriges Radio Östergötland ligger alldeles intill, skapar en slags abstrakt kontrast mellan samhällena nu och då.
Fynd under och i marken har förut nämligen gjorts från tidig medeltid fram till 1700-tal. Exempel på dessa fynd är olika sorters gods, fajans, mynt, kritpipor, järn- och glasföremål. Men till och med från övergången mellan brons- och järnålder har Mjölnaren haft något bevarat: en härd. Den hittades av Riksantikvarieämbetet 2010.
Vid första anblick ser utgrävningsplatsen mest ut som vilken byggarbetsplats som helst. Den beigebruna jorden har länge blygsamt hållit sina hemligheter för sig själv, man har verkligen behövt gräva för att få reda på saker. Tre arkeologiska förundersökningar och en separat byggnadsarkeologisk undersökning av en 1600-talskällare har tidigare gjorts i kvarteret.
År 2012 är det stiftelsen Kulturmiljövård som står för efterforskningarna, som började den 20 augusti och pågår till den 26 oktober. Vad kan de ha funnit hittills?
– Vi har hittills hittat 28 gravar, berättar arkeologen Nathalie Dimc. Skeletten har visat att de tillhört både barn, kvinnor och män. Att de legat i östvästlig riktning är en indikation på att de gravlagda varit kristna.
Det finns dokumenterat att ett kapell helgat åt S:ta Gertrud – de sjöfarandes helgon – ska ha funnits i Norrköping i början av 1500-talet, men man har fortfarande inte hittat några lämningar efter den typen av konstruktion på platsen.
De gravar som hittades under den senaste förundersökningen är äldre än så, från 1000- och 1100-talet. Det är därför svårt att säga något i nuläget om hur gravarna i kvarteret Mjölnaren relaterar till ett möjligt kapell.
Gamla dokument säger att det också ska ha funnits en borgarehög, en slags försvarsanläggning, här, i 1500-talets Norrköping. Borgarehögen ska också ha följts upp av ett vårdtorn som i sin tur under 1700-talet gett namn åt det långsmala syskonkvarteret Vårdtornet. Men Borgarehögen har även den förblivit en gömd pusselbit – en pusselbit som kanske ändå kommer att hittas längre fram. Hoppet finns kvar enligt Nathalie Dimc, men man söker inte aktivt efter försvarsanläggningen.
– Vi har osteologen [skelettexperten reds. anm.] Agneta Ohlsson på plats, fortsätter Nathalie Dimc.
Könsindikerande kriterier på kranier, nackens muskelfästen eller bäcken – kvinnors är bredare än mäns – måste vara bevarade delar av skelettet för att könet ska kunna bestämmas. Observation av leder och tänder ger ofta en ganska bra uppfattning om individernas ålder och tandstatus.
När gravplatserna undersöks intresserar man sig däremot inte bara för skelettdelar. Utifrån det sammantagna materialet och hur de enskilda gravarna ser ut i ett sammanhang, om olika typer av gravläggningar på olika ytor inom en och samma gravplats, försöker man att tolka hur sociala strukturer sett ut.
Gravarnas innehåll kan säga mycket om identiteterna de döda haft i livet. De kan ge värdefull information om religiösa och kulturella uppfattningar. Sorghantering är ännu en aspekt.
Medeltiden ligger i fokus även denna gång, så det är framförallt den man önskar få större förståelse för. Men på Norrköpings Stadsmuseum står nu också en stilig sko som bedöms ha sitt ursprung någon gång mellan 1900- och 1800-talet.
– Vi är snabba med att ställa ut de nyhittade fynden på museet, flikar museets stolta och glada intendent Anette Kindahl in.
Hon menar att intresset från besökarna varit stort. I oktober startar också en verksamhet för skolklasser där de får möjlighet att rita av objekten. Det som finns att se på museet är än så länge bara två mindre montrar, men när slutundersökningen är färdig ska arkeologerna skriva rapport.
Inom de närmaste åren planeras en mer genomtänkt utställning. Till dess får vi hålla till godo med montrarna som kontinuerligt fylls på. De guidade visningarna i kvarteret på torsdagar fram till vecka 41 får heller inte missas. Mitt i den moderna staden finns trots allt en mycket gammal kulturell skatt som bara väntar på oss.
Text: Melinda Reyes Hiltunen
Foto: Hjalmar Sandelin Mårdh
-
KVARTERET MJÖLNAREN Norrköping
- Torsdagar mellan v. 37-41 2012 kl 13 (jämna veckor) och kl 17 (udda veckor
Kulturnatten 29/9 kl 15
Guidade visningar
LÄNKAR
Stiftelsen Kulturmiljövård hemsida
Norrköpings stadsmuseum hemsida
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR