Allt är föränderligt, ingenting är statiskt

Mats Granberg är Norrköpings Tidningars kulturredaktör. Som sina föregångare skriver Mats också en återkommande kolumn på sidan. Tidigare kulturredaktörer, Arne Malmberg, Ingrid Dahlman och Margareta Carlsson Ring, gjorde detsamma. Den sistnämndas hette Speglingar.

I dag tror jag inte kolumnen har något speciellt namn, men den finns där likafullt. Dessa kolumner som Mats Granberg har skrivit genom åren är nu samlade i en e-bok utgiven av bibliotekarien Ola Gustafson med Norrköpings stadsbibliotek som förlag. E-boken har fått titeln Norrköpingsandan.

Så vad är då Norrköpingsandan förutom titeln på denna e-bok? Jo, den beskrevs av socialdemokraten Nils Sjöström år 1935 som ”förståelsen för det gemensamma bästa som just Norrköping har i sina stadsfullmäktige”. Denna anda talar också Åsa Byman Falk om år 2010: ”den speciella Norrköpingsandan, den som präglas av att klara kriser och svårigheter, att samarbeta och komma vidare med en medvetenhet om den stolta dramatiska historien”.

Mats Granberg undrar vad denna Norrköpings anda har inneslutit och vad den uteslutit? Han menar att det borde vara föremål för forskningsämne. Personligen får jag stor lust att forska i ämnet.

I en krönika från 2001 kan vi läsa om Navestad, detta miljonprogramsområde som en gång var föremål för så mycket forskning, inte bara lokal sådan utan intresset kom från hela landet. I dag menar tillskyndarna av området att det varit ett misslyckande och nu byggs området om till att bli ekologiskt hållbart. Kommer också det att anses som ett misslyckande om tio år?

I en annan krönika från samma år argumenterar Granberg att kaféerna fyller en viktig funktion i det offentliga samtalet. Jag tänker att det nog inte stämmer i dag. I dag förs de offentliga samtalen på sociala medier, och där diskuteras allt, både högt och lågt; viktigt och oviktigt. Men jag gör en notering i minnesbanken att ge mig ut på en kaféodyssé, inte minst för att studera detta viktiga kulturarv.

När jag läser Mats Granbergs krönikor är det en sak som verkligen slår mig, nämligen hur fort saker förändras. Det är ju inte så länge sedan de skrevs, och ändå är det ibland som att läsa om en annan tid. Ta en sådan sak som tystnad på spårvagnen – det existerar knappast alls längre. Inte så att vi pratar med vår resandegranne, nej vi sitter och pratar i våra smarta telefoner, kollar facebook eller skickar sms till våra nära och kära.

Krönikorna visar på hur föränderligt allt är, ingenting är statiskt. Och samtidigt är de nutidsdokument.

Jag fastnar främst för personporträtten, de är både intressanta och underhållande. De medför att jag blir nyfiken och antecknar snabbt att det är något jag ska söka vidare på, nästa gång jag besöker biblioteket.

Granbergs krönikor följer på en tradition som redan kulturredaktör Arne Malmberg (och kanske andra före honom) startade, nämligen att peka på idéer och nya insikter för våra kulturpolitiker att ta med sig för att förändra och göra kulturstan Norrköping mer synlig.

Text: Eva Lindblad

• KRÖNIKESAMLING

• Norrköpingsandan
  Mats Granberg
  Omslag av Jan-Erik Frisendahl
  Förlag: Norrköpings Stadsbibliotek

LÄNKAR
Mats Granberg ser på kulturen från en annan sida reportage Kultursidan.nu 19/12 2012