• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Konstmuseet skriver om 1900-talshistorien (reportage)

Intendent Lars-Ove Östensson mitt bland Inga Bagges verk, Den genomskinliga kammen i bakgrunden är mer än manshög

Höga och låga material. Intendent Lars-Ove Östensson mitt bland Inga Bagges verk. Den genomskinliga kammen i bakgrunden är mer än manshög.

De var unga konstnärer med höga ambitioner

 

– Varje gång vi sätter ner foten skrivs konsthistorien om, säger Helena Persson, museichef på Konstmuseet i Norrköping.

Hon står i ett av utställningsrummen, omsluten av färgsprakande måleri, nyskapande textil och högklassig skulptur. Verk skapade av 20 kvinnliga konstnärer som alla haft anknytning till Östergötland under 1900-talet, Anna Casparsson föddes redan 1861 medan några konstnärer gått bort efter senaste sekelskiftet.

På sin tid var de alla uppskattade men med åren har de fallit i glömska – tills nu. Och detta nu är viktigt. Här och nu skrivs konsthistorien om. Det är första gången som Konstmuseet har en större genomgång av kvinnliga konstnärer med anknytning till Östergötland. Det är en värdig start på Konstmuseets firande av 100-årsjubileet.

Utställningen är ett samarbete mellan Konstmuseet i Norrköping och Östergötlands museum. Utställningen kan också ses som en lokal uppföljning av en undersökning som kom fram till att kvinnliga konstnärer är underrepresenterade i konsthistorien och i museernas konstsamlingar.

– En förklaring till detta har varit att det inte fanns några kvinnliga konstnärer under den här perioden men den här utställningen visar ju att det fanns det visst, säger Lars-Ove Östensson som är utställningskommissarie.

Han berättar vidare att boken Om konst, skriven av Bo Sylvan och Stefan Hammenbeck, har varit till stor hjälp vid framletandet av de tjugo kvinnor som nu finns med på utställningen.

– Vi har försökt täcka in så stor del av 1900-talet som möjligt och försökt få med olika genrer och stilar, förklarar Lars-Ove Östensson.

Gemensamt för nästan alla konstnärer på utställningen är att de är högt utbildade. De har gått ett flertal konstskolor och några har även studerat för Grünewald och Bror Hjorth. Många har studerat konst i andra länder i Europa. Dessa kvinnor hade som unga ambitionen att bli erkända konstnärer. Endast tre av dem är autodidakter men dessa tre är nog så intressanta. Ett återkommande tema hos flera av konstnärerna är att de gifte sig med andra konstnärer och också trädde tillbaka för sina äkta hälfters skull.

Gulli Lindström-Gillqvist var textilkonstnär. Nyskapande. Hon var som mest aktiv i slutet av 1950-talet och början på 1960-talet. Hennes verk var en tid inspirerade av Pollock. Dessa bilder är fria och färgexploderande. Sedan gick hon ett steg längre och använde applikationer som i ”Den tredje fasen”. Där är hon ännu djärvare med sina flortunna tygstycken och ensam om sin teknik. En annan textilkonstnär är Märta Alexandersson, uppvuxen i en konstnärsfamilj. Hon var som enda kvinna deltagare i konstnärsgruppen Nio Unga.

Idun Lovén känner en del kanske igen på grund av hennes konstnärsskola med samma namn. Linn Fernström, som man kan se i en annan utställning på Konstmuseet, har varit elev där. Vad inte många känner till var att Idun Lovén hade en alldeles egen målarstil, inte lik någon annans.

Inga Bagge lovordades under sin verksamma tid av Bror Hjorth och Sven Erixson ”X-et”. På 1960-talet inspirerades av Duchamp och på utställningen kan man se skulpturer som i grunden är realistiska människor men överklädda av emballage till apelsiner. Även hon är ensam i sitt slag och nådde nationellt erkännande. Förutom skulptur kan man även se måleri och textil av Inga Bagge.

I utställningens första avdelning ser man flera verk av Lolo Holmqvist. Med tiden blev hon mer frisinnad i sitt måleri och gick mot en större abstraktion där hennes färglyrik fick fritt utrymme. Hennes tavlor visar vacker färgpoesi.

Och så måste jag till sist nämna Elin Pettersson, sömmerskan som i sin ungdom hade ”kluddat” lite och tyckt att det var roligt. När hon gick i pension tog hon upp sitt intresse igen men det var inte många som visste att hon målade. Inte förrän hon av tacksamhet mot staden Norrköping ville skänka sin produktion till Konstmuseet. Då kunde snart många få ta del av hennes sant naiva konstnärlighet. Vem har inte låtit sig charmas av ”Bröllopsresan”, där hennes föräldrar lojt och njutningsfullt sitter i en eka som på sidan prytts av den stora bröllpsbuketten? Tavlan har länge hängt på Konstmuseet. I ett självporträtt har hon använt riktigt läppstift då den röda färgen tillfälligt var slut.

Utställningen pågår till 12 maj. Missa den inte, för då missar ni en helt underbar oskriven historia!

Text: Carina Johansson
Foto: Ann-Charlotte Sandelin

 

  • KONSTMUSEET Norrköping

  • 19 januari – 12 maj 2013
    Vernissage 19 januari kl. 14
    En oskriven historia – om kvinnliga konstnärer med anknytning till Östergötland
    Utställningskommissarie: Lars-Ove Östensson
    Produktion: Norrköpings konstmuseum i samarbete med Östergötlands museum

    • VERK AV
      Märta Alexanderson, Inga Bagge, Sigrid Bensow, Karin Boström, Anna Casparsson, Inga Chambert, Liisa Chaudhuri, Märta Ehrenkrona-Jägerskiöld, Monica Frisendahl, Asta Holmberg, Lolo Holmqvist, Gulli Lindström-Gillqvist, Idun Lovén, Svea Milton, Carin Nilson, Elin Petterson, Brita Rothlin-Zachrisson, Nora von Samson-Himmelstierna, Mary-Ann Tollin-Verde och Asta Ödman

 

LÄNKAR
Norrköpings konstmuseum hemsida

FLER BILDER FRÅN UTSTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157632559991458″]

 

Tagged . Bookmark the permalink.

One Response to Konstmuseet skriver om 1900-talshistorien (reportage)

  1. Pingback: Kvinnliga konstnärer skrivs in | stockholm87