Sjukbesök. Kyri Sjömans Hanna Pitt och Pontus Plænges Prior Walter möts genom fördomarna. I bakgrunden avvaktar Ängeln, spelad av Therése Angleflod.

Ingenting är värre än livet

Vad är det att vara homosexuell? Inte är det att vara man och ha sex med andra män, nej, det tycker i alla fall inte den mäktige advokaten Roy M. Cohn (Richard Carlsohn). Han anser att homosexuella är svaga och ynkliga människor utan makt, och det kan han verkligen inte identifiera sig själv med. Inte ens när han blir sjuk. Då får sjukdomen kallas någonting annat – bara inte HIV eller AIDS.

Harper Amaty Pitt (Marika Strand) är en kärlekstörstande gift kvinna som ständigt flyr sin tomma vardag med hjälp av valium. I hallucinationernas värld kan vad som helst hända; hon kan resa bort till en annan kontinent eller bara talas vid med de mest oväntade personerna – allt sådant som hon annars inte skulle våga göra. Harper är nämligen trygg fånge i ensamheten, samtidigt som hon desperat önskar att den äkta maken ska se och rädda henne. Men kan han det?

Joseph Porter Pitt (Tobias Almborg) är mormonen med den missnöjda, psykiskt instabila hustrun. Trots att hon mest bara gnäller och håller honom tillbaka kan hon vara den enda som någonsin har älskat honom. Därför kan han bara inte överge henne – men kanske måste han?

Tony Kushners pjässvit Änglar i Amerika ställer frågor om vad det är att vara en ansvarstagande människa. Kan man vara vid liv utan att leva längre än vad man kan vara sjuk utan att dö – och vad är då skillnaden mellan de två alternativen? Finns det en skillnad?

Roy M. Cohn säger: “Jag är inte rädd för att dö, för jag har levt och det kan inte bli värre än så.” Humorn är mörk och vulgär, och det finns många motsättningar i rollernas viljor. Å ena sidan vill de utvecklas, å andra sidan är de rädda för förändring. Å ena sidan vill de vara sina partners lojala, å andra sidan vill de inte svika sig själva. Samma konflikt hittas i livet kontra döden. Ibland tycks ingenting kunna vara värre än livet självt, men ändå finns där alltid en längtan efter mer liv.

Kärleken sätts på prov när Prior Walter (Pontus Plænge) blir allt sjukare och pojkvännen Louis Ironson (Krister Kern) har svårare att hantera plågorna än den sjuke själv.

”Om jag lämnar dig och aldrig kommer tillbaka, kommer du att hata mig för alltid då?” frågar Louis. Det blir tyst och Prior pussar honom ömt. Sedan svarar han abrupt: “Ja.” och det blir dags för nästa scen.
Scenbytena är ofta skickligt gjorda. Skild handling vävs samman i rapp, intresseväckande dialog och olika karaktärer hittar vägar att mötas – om inte i verkligheten så åtminstone i drömmen eller hallucinationen. Jag uppskattar särskilt scenen där den homosexuelle Prior och mormonen Harper ger varandra råd. I vilsenheten som de har gemensamt ser de svaren så tydligt.

Ängeln (Therése Angleflod) är både inlevelsefull och läskig. Jag imponeras av hennes vingar men finner det är bisarrt att hon ger folk orgasmer. Kroppen sägs vara själens lustgård, och jag undrar om det också är därför som vi – vid två olika tillfällen – får se två nakna kroppar på Östgötateaterns scen.
Den manliga kroppen visas framifrån medan den kvinnliga endast syns från sidan. Varför? Och tillför nakenheten egentligen speciellt mycket? Ibland upplever jag även sexsnacket som lite överdrivet och tröttsamt. Måste de allra grövsta orden användas bara för att provocera? Det är replikerna som man minst anar ska komma som är roligast.

Både Kyri Sjöman och William Wahlstedt skiftar roller med olika könsidentitet med bravur. Men pjäsen handlar om så mycket mer än bara kön och sexualitet. Fördomar skildras och sanningar ifrågasätts. De fyra timmarna håller hjärnan sysselsatt och fortsätter att väcka tankar även efter att applåderna har ebbat ut.

Text: Melinda Reyes Hiltunen
Foto: Anders Kratz / Östgötateatern

• STORA TEATERN Norrköping

• 2 februari – 2 mars 2013
  Änglar i Amerika
  av Tony Kushner
  Översättning: Nils Gredeby
  Regi och bearbetning: Tereza Andersson
  Scenografi och kostym: Ulrika Wedin
  Kompositör: Dan Andersson
  Produktion: Östgötateatern i Norrköping
  • MEDVERKANDE
    Pontus Plænge
    Krister Kern
    Richard Carlsohn
    Tobias Almborg
    Marika Strand
    Kyri Sjöman
    Therése Angleflod
    William Wahlstedt

LÄNKAR
Östgötateatern hemsida


FLER BILDER FRÅN FÖRESTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157632682330353″]