Diktar, skriver, målar, fotograferar. Vanjavit inledde föreläsningen med detta foto hon tagit med sin syster som modell.

Dramadrottningen som försöker fånga ljuset

Överallt en massa ljud som stör koncentrationen. Det tar mycket kraft att gå i skolan när man har annorlunda perception. Vanjavit Taaveniku kunde höra sådant som andra inte lade märke till; bara ljudet av ett suddgummi kunde hon uppfatta som mycket starkare än de flesta andra gör. Och lade en lärare en hand på hennes axel kunde det kännas som obehagliga elektriska stötar genom hela kroppen. Alla dessa intryck fick hennes egna tankar att inte höras lika klart i hennes eget huvud. Viskleken är ett jobbigt mellanstadieminne; att tvingas ha någon så nära sitt öra med både beröring och susande ljud. Till slut blev allt för mycket att hantera, och Vanjavit kollapsade på skolgården.

Hon berättar om att åka ambulans till sjukhuset gång på gång, för att upprepat få veta att de inte kan hitta något fel på henne. Det är först när hon börjar sluddra om “det svarta”, att hon ser syner, som hon skickas till Barn- och ungdomspsykiatrin. Till en början säger hon inte mycket alls där, utan är väldigt innesluten i sig själv. Men successivt; med små, små steg börjar hon öppna upp för sin kontakt.

Vanjavit är fjorton år gammal när hon diagnostiseras med ADHD och Aspergers syndrom. Hon beskriver hur dessa egenskaper kan krocka med varandra, och att det därför är mycket viktigt att ständigt försöka finna en balans i livet. Rutiner i vardagen underlättar, och hon skickar runt en pärm med ett exempel på hur en dagsplanering kan se ut för hennes del.

I dag är hon tjugo år gammal och arbetar som biblioteksassistent två timmar om dagen fyra dagar i veckan. Det trivs hon mycket bra med eftersom biblioteket har en miljö som hon verkligen älskar. Hon bor även centralt i en egen lägenhet och sköter ekonomi och hushåll själv – ett stort steg framåt för tjejen som i många år har levt med allvarligt självskadebeteende, åkt in på psykakuten och bott på träningsboende. 

Ett tag mådde Vanjavit så pass dåligt att det inte fungerade att bo kvar här i staden, familjen som med bästa förmåga försökte att stötta henne räckte inte till. Räddningen blev då träningsboendet Odlargränd som ligger i Kil, ungefär två mil ifrån Karlstad.

– Jag hade tur, säger Vanjavit som är väldigt nöjd med hur personalen där bemötte henne. De kunde verkligen diagnoserna.

Så långt tillbaka som Vanjavit kan minnas har hon haft svårt för att tolka andra människors känslor och intentioner. Redan hennes allra första minne är präglat av detta. Hon minns hur hon ligger i någon slags barnsäng medan hennes föräldrar står och tittar på henne och viftar med armarna. Hon undrar vad de egentligen håller på med. Är de glada eller arga?

– Jag har svårt för att se skillnad på arg och bestämd, trött och ledsen, säger hon. Men hon beskriver också hur denna svårighet har blivit lättare med åren. Även hennes egen dagsform, om hon själv är extra trött eller inte, spelar roll för hur väl samspelet med andra människor fungerar.

Det är imponerande hur denna tjej – som inte har gått i skolan som vanligt och därför inte heller har dagens vanliga vana av att tala inför grupp – vågar stå och prata inför NP Visions alla besökare på detta självutlämnande sätt. Föreläsningen har hon döpt till Solen strålar på dig för att du fångar ljuset, och det märks att det är just det som hon själv försöker att göra. De mörka erfarenheterna som finns inom henne vill hon omvandla till något ljusare. Hon önskar inspirera och hjälpa andra i samma sits. Och konstnärlig som hon är vill hon förstås beröra, något som hon tydligt lyckas med.

– Oh så fint, vilken tjej, viskar besökare som i pausen betraktar de två av hennes målningar som hänger på väggen. Den ena heter ETHS – III och den andra The black flower’s diseases.

Vanjavit har tidigare läst upp sin lyrik inför publik, men aldrig förut har hon föreläst. PowerPoint-presentationen är genomtänkt med stämningsfulla auditiva inslag, fotografier, bilder, dikter och tips. Hon har gjort allting själv och svarar så inkännande och klokt när en orolig mamma ber om råd att det känns givet att hennes röst behövs. Det här är bara början – för när Vanjavit Taaveniku talar stör inga andra ljud. Ingen vill missa ett enda ord.

Text: Melinda Reyes Hiltunen
Foto: Melinda Reyes Hiltunen och Vanjavit Taaveniku

• NBV Repslagaregatan Norrköping

• Torsdag 7 februari 2013
  Solen strålar på dig för att du fångar ljuset
  Föreläsning av Vanjavit Taaveniku

LÄNKAR
YouTubefilm om föreläsningen
Vanjavits blogg
Föreningen NP Vision hemsida

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR