Hudnära. Konstnären Aldís Ellerstdóttir Hoff redovisar sin idé om ett konstverk i sin installation.

Från idé till beskrivning av idén

Chipsen och de salta pinnarna signalerar konstvernissage. Själva utställningen består av en enkelt ritad teckning med kulspetspenna på väggen och en video på väggen där konstnären berättar om tankarna bakom teckningen. Konsten är inte längre vad den har varit, så kan man tänka om Aldís Ellerstdóttir Hoffs installation Irrational economic behaviour som visas på KSM-labbet i Stadsmuseet.

Det är den visst, konsten handlar om människan. Och denna människa går Aldís Ellerstdóttir Hoff under huden om och om igen i sitt konstnärskap. För ett år sedan ställde hon ut foton på Galleri Kronan där hon iscensatte sig själv i olika kvinnoroller, betraktelser utifrån. Nu kastar hon alla förklädnader och går närmare än hudnära i berättelsen om just huden.

En läsupplevelse, i och för sig ”vidrig”, satte henne på spåret och hon fick en idé om att göra sig en jacka som skulle se ut som en hud. I videon beskriver hon sina funderingar över materialval, silikon eller latex. Men snart fördjupar hon sig i ämnet huden och läser högt ur beskrivande medicinska texter – som här blir allmängiltigt poetiska – om huden, detta kroppens största organ.

– Jag var sugen på att göra en hudjacka men det blev sekundärt när jag skulle beskriva verket och blev mer och mer fascinerad av huden, säger Aldís Ellerstdóttir Hoff.
– Jag blev intresserad av hur vi använder huden i språkliga uttryck, som ”tunnhudad”, ”hudnära”, att komma ”helskinnad” ifrån något.

Hennes konstverk blir inte ett fysiskt påtagligt verk – hudjackan – som skulle kunna säljas eller köpas på konstmarknaden. Det blir i stället en redovisning av konstnärens eget sökande av material till projektet. Videoinspelningen är cirka åtta minuter lång, åtminstone här på KSM-labbet.
– Jag vill förlänga inblicken i processen, så det blir ett annat verk när installationen visas på Skådebanan i april.

Som publik befinner vi oss mitt emellan att reflektera över det tänkta verkets idé och konstnärens egen sökandeprocess. Alla de associationer till huden man kan göra vid åsynen av en hudjacka kan fortfarande göras även om den enbart existerar som idé. Vi kan tänka i banorna att det är huden som är kroppens yttre gränst mot omgivningen. Vi kan begrunda hur lätt vi bedömer människor efter deras yttre – och även hur lika vi är under huden. Det finns en dagsaktualitet i den pågående REVA-debatten (om att polisen går på utseendet för att söka efter papperslösa immigranter) som Aldís Ellerstdóttir Hoff inte är främmande för men som hon inte anser att hon direkt syftat till.

Inblicken i sökandeprocessen pekar mot ett kuriosasamlande som cirkulerar kring det ämne som konstnären fascineras av. Det finns en systematik, nära etnologiska forskares, och en frihet som är just konstnärens. Vi kan bedöma idén men inte verket. Eller?

– Samhället vill att vi konstnärer ska vara rationella, vi ska göra nytta och locka hit människor. Mot denna idé om den nyttiga konstnären ställer Aldís Ellerstdóttir Hoff sin beskrivande process i utställningen Irrational economical behaviou. Titeln är hämtad från den ekonomiska teorin om att människor inte kan fångas så enkelt som att vi handlar efter rationell egennytta. I hennes videoinstallation slinker både konstnären och människan ur maktens grepp om nackskinnet.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund

• KSM-LABBET Stadsmuseet, Norrköping
• 12 – 24 mars 2013
  Aldís Ellersdóttir Hoff
  Irrational economic behaviour
  Videoinstallation

LÄNKAR
Aldís Ellerstdóttir Hoff hemsida
Stadsmuseet hemsida

FLER BILDER FRÅN UTSTÄLLNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157632981736226″]