Pontus Plænge har regisserat Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein med Kyri Sjöman i titelrollen. Föreställningen spelas på Teatervinden.

Hon sökte ett kubismens språk

En upphöjd person, Gertrude Stein i kubik. Det var hon som myntade uttrycket ”En ros är en ros är en ros” i ett försök att ge kubismen, den konstnärliga inriktning som hon älskade, en motsvarighet i språket. Hon arbetade både med förenklingar och en musikalitet i det hon skrev, essäer, prosastycken, skådespel och poesi.

Men det hon skrev nådde till att börja med en mycket begränsad krets. Först med den mer populärt hållna Alice B Toklas självbiografi som titeln till trots mest handlade om Gertrude Stein själv lästes hon av många. Det är dock som konstnärers och författares vän och mecenat hon gått till historien. Många besökte hennes och livskamraten Alice B Toklas lördagssalong, ändå fler ville bli inbjudna.

Kyri Sjöman gestaltar Gertrude Stein på Teatervinden högst upp i Stora teatern. 30 år har gått sedan urpremiären av Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein då Östgötateatern år 1983 placerade skådespelaren Maud Hyttenberg mitt i Konstmuseet.

– Det är så lätt att bli fascinerad av hennes person. Hon är pompös, självförhärligande, kallar sig själv geni. Samtidigt är hon en kärleksfull, osjälvständig och beroende människa. Som är intelligent och vill framhäva konsten.

Säger Kyri Sjöman och medger att 33 tättskrivna sidor fyllda med en text som i mångt och mycket speglar, rentav är hämtad ur, Gertrude Steins skrivande inneburit mycket pluggande. Repetitionerna har pågått till och från omväxlande med föreställningarna av Änglar i Amerika.

Både hon och regissören Pontus Plænge uppskattar varmt det intima teaterrummet som tillåter närhet mellan scen och publik. En plats som gjord för små ensembler, eller som här en monolog.

– Vi sökte material till Teatervinden och den här fanns i biblioteket, skriven av Marty Martin. Den passade in i vår franska idé, säger Pontus Plænge och syftar på Satie med Christian Zell och Mats Jansson som spelades i början av året.

De var samtida och Saties namn nämns i Stein-pjäsen får vi veta. Båda uppfattade sig själva som genier men eftervärlden har inte tecknat henne som ett sådant. Kan det bero på att hon var kvinna och därtill lesbisk? Pontus Plænge har med sig flera av Gertrude Steins verk och läser högt om en karaff, det är inte helt lättbegripligt.

– Jag läste en litteraturforskares förklaring om att en dikt om en ko handlade om Alice B Toklas. När jag fått den nyckeln kunde jag läsa och förstå, jag blev starkt berörd. Det är oerhört modernt skrivet. Det är 100 år gammalt! Frågan är om inte detta har påverkat litteraturen?

Gertrude Stein var mycket patriarkal i sitt förhållningssätt till kvinnor, minst av allt var hon en feminist.
– Lika lite som Gertrud Stein är politiskt korrekt i vår tid så är pjäsen aktuell, säger Pontus Plænge.
– Men en sammansatt människa, som hon var, är alltid aktuell. Vi behöver dela med oss av våra reflektioner av våra liv.

Föreställningen tar drygt två timmar med paus.
Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

• TEATERVINDEN Stora teatern, Norrköping

• 16 mars – 25 april 2013
  Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein
  av Marty Martin
  Översättning: Birgitte Ornstein
  Regissör: Pontus Plænge
  Scenografi / kostym: Magnus Möllerstedt
  Produktion: Östgötateatern
  • MEDVERKANDE
    Kyri Sjöman

LÄNKAR
Gertrude Stein wiki
Östgötateatern hemsida
FLER BILDER FRÅN PRESSVISNINGEN – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157632977816275″]