Förlaga till muralmålning av Göran Gidenstam. Skissen över centrala Stockholm, Kungsträdgårds- och Blasieholmsgeometri, är gjord av tunn kartong.
Blandar sentiment och matematik
Fyra starka men sinsemellan olika uttryck gör intryck där de intagit hela ovanvåningen på NP33/Galleri Sander. Göran Gidenstams geometriska stadsbilder är kända från tv-nyheternas politiska bevakning. Kerstin Diedrich porträtterar både kändisar och sina käraste. Kristoffer Lauréns änglar låter individen bryta fram från medeltidens kollektiv till renässansen. Kura slutligen skymning med C. Anders Walléns gotländska trestegsraket. Olikheterna till trots snuddar de vid varandra.
Att skriva rättvisande om var och en här skulle ge en alldeles för lång artikel – alltså delar jag upp dem och lägger ut allteftersom. Gemensam inledning och länkar till övriga på slutet av varje artikel.
Göran Gidenstam intar den centrala positionen på NP33 och presenterar ett konstnärskap som bygger på det gyllene snittets geometri. Trettio år och mer av handens och ögats träning har gjort honom till mästare. Arbeten och verk kallar han sin utställning.
– Jag kör med parallella linjer, säger han anspråkslöst.
Därmed förenklar han de avancerade konstruktioner som byggs upp; först skissernas linjespel med säker hand, följt av urvalet som skapar huskroppar och gatunät. Färgsättningen i gult, blått, vitt ger ett medelhavsintryck – och ändå är det allt som oftast Stockholm. För det är huvudstadens centrala delar vid vattenspegeln, i Gidenstams tolkning, som så ofta skymtar bakom politiska makthavare när de intervjuas i riksdagshuset. En mindre version, stor nog, kan ses i galleriet.
På bästa plats möter vi snarlika Kungsträdgårds- och Blasieholmsgeometri – en skiss inför ett uppdrag för SEB. Den är jättelik i tunn kartong, för nu talar vi om förlagan till en muralmålning, pigment på våt kalk. Göran Gidenstam pekar på små hål i skissens huvudlinjer.
– Jag gör en lagom stor yta i taget, kartongbiten fäster mot den våta kalken. Sedan slår jag en färgpåse med pigment som dammar in genom hålen, förklarar han och visar hur lite pigmentdamm färgat av sig på den stora skissen, ljus ockra här, blått där.
Mycket gult. Mycket blått, för vattnet, som konstnären tycks älska, med alla dess möjligheter till intrikata speglingar av huskroppar.
På köpet får jag veta hur drottning Kristinas Stockholm norr om Gamla stan planerades på 1600-talet. Gatunätet i stjärnstruktur finns kvar än idag.
– Som i Europas storstäder, fortsätter Göran Gidenstam som nu står framför sin målning av Paris, Utsikt från rue Gabrielle.
Också här möter stadens geometri konstnärens rutmönster. Men medan stadens brus och linjer spelar i bakgrunden växer fasader fyrkantigt upp i förgrunden. Och alla dessa skorstenar! Varje hushåll har sin egen blomkrukefärgade skorstenspipa.
– När man står i Paris blir man förälskad i Otte Sköldhusen med skorstenarna i terrakotta, säger han (en snabb googling i efterhand, se nedan, ger en bra förklaring).
– Jag målar i en blandning av sentiment och matematik. Minor gånger major är inskrivet i grunden, säger han om gyllene snittets viktigaste matematiska grundbegrepp. Men jag vill ha liv i mina ytor! Jag vill ha vibrato på penseln! Med bara matematik blir det dött.
Strax intill klättrar en väldig brun yta från golv mot tak. Ytan är platt men det visuella intrycket är en bullig kantig vägg, fylld av det gyllene snittets romber av minor mot major. Här har det gyllene snittet utvecklats till ett Penrosegitter, också det en matematisk övning Gidenstam utvecklat till mästerskap. En hyllning till Fernande Legér? Aha – en av konstnärens husgudar? En annan är Giotto. Det är en mosaik, gjord av bitar från linoleummattor konstnären beträtt under sitt yrkesliv.
– Det där är golvet från huset i Falerum vi bodde i under fem år. Det där är baksidan, säger han och pekar. Och det där är takpapp. Vi konstnärer är mycket för återbruk!
Ett smycke på utställningen är Länk vid barriär med Penrosegitterram. Den vita Tjörnbron, ett återkommande motiv för konstnären som växte upp i Stenungsund, slingrar sig över fjordens isvita vatten, buren av spetsiga klippor. Öarnas trianglar med spegelbilder bildar blå romber. Allt inramat av intensivt klättrande ”Legér-klossar” i dov färgskala.
Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
LÄNK till reportage om Kerstin Diedrichs utställning Porträtt
LÄNK till reportage om C. Anders Walléns utställning Videogitter
LÄNK till reportage om Kristoffer Lauréns utställning Änglar
-
NP33/GALLERI SANDER Norrköping
- 16 mars – 28 april 2013
- Göran Gidenstam
Arbeten och verk - Kerstin Diedrich
Porträtt - C. Anders Wallén
Videogitter - Kristoffer Laurén
Änglar
LÄNKAR
Göran Gidenstam hemsida
NP33 hemsida
Otte Sköld wiki
FLER BILDER FRÅN UTSTÄLLNINGEN – KLICKA
[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157633053677134″]
Pingback: Änglar och individens frambrytning på NP33 (reportage) | KULTURSIDAN.nu
Pingback: Walléns skimrande Videogitter på NP33 (reportage) | KULTURSIDAN.nu
Pingback: Kerstin Diedrichs porträtt berättar på NP33 (reportage) | KULTURSIDAN.nu