Disharmonisk duett. Eva Zettervalls installation kretsar kring teman om manligt, kvinnligt, kön och klass på Konstforum. I en egensinnig brottning med August Strindberg.

 

”Jag gillar honom också”

 

Pride i Norrköping är möjligheter och öppenhet, årets tema är Se världen: se ut.  Även i år ligger tyngdpunkten på samtal/föreläsningar och utställningar och alla är välkomna. Ingen prideparad men väl invigning och efterfest. Arbetets museum och ABF är de tyngsta platserna men många andra lokaler är med. Det som saknas är Blå huset, som brann ner för snart två månader sedan.

– Maria Sveland kommer på fredag och Mona Sahlin på lördag, lyfter Linda Hagberg på Arbetets museum fram ur programmet där hon redan rödmarkerat de två kända talarna och mer ändå.

Den åldrande heterosexuelle mannens förändrade sexualitet sätts i fokus för intresset i en föreläsning på ABF. Nog är det ett bevis på att Pride breddat sig bortom HBTQ:s gränser, eller kanske att trösklarna sänkts mellan människa och människa – i Sverige – om än en och annan Bitterfitta fortfarande vill tala ut.

På Cnema finns dock rapporter om andra världar, där dörrarna är stängda, rentav låsta för kvinnorna i det afghanska kvinnofängelset.

Galleri Kronan och Konstforum genomför ambitiösa utställningar. Men hur ser du ut egentligen? är en fråga som producenterna OM: ställt till nio konstnärer, varav åtta från Östergötland. Svaret är lika glatt färgsprakande som omväxlande.

– Pride handlar om så mycket mer än homosexualitet, framhåller Emil Åkerö som utgör ena halvan av OM: Konst kan ha en budskap, kan påverka världen.

Starkast intryck gör Hasti Radpours triptyk utan titel. I målningen skildrar hon en tuppfäktning framför en blödande kvinna, vars liggande kropp bildar ett kors. Julius Nord lyfter i The make-up artist hur utseendefixeringen också är ett manligt problem.

Befriande är Lina Skerdén Gilstrings 100 kroppar. Små vita torsos, som en miniarmé i gips i stället för den kinesiska jättearmén i terrakotta. Gemensamt har de att inte en är den andra lik. Alla är kvinnokroppar – utom en.

Rolig är Jennifer Spångeruds Flukt – De tre i blandteknik. Tre, eller snarare fler, groteska kroppar dinglar från taket. Kanske hon använt papier maché på mindre ballongbubblor. Ett ekorrskinn (?) är fäst i en figur. I en annan ände dingar en blå fot. Men här finns fler fynd för den som tar en titt – och tillfällena att se blir det fler utöver Pridehelgen. Utställningen kompletteras med ett ambitiöst program under hela veckan.

– Vi ville inte bara inviga och låta stå utan bjuda in andra till ett vettigt program som vänder sig till olika åldersgrupper, säger Karolina Nilsson, andra halvan om OM: och gallerist på Kronan.

På Konstforum visar konstnären Eva Zettervall sprängkraften i August Strindbergs Fröken Julie – när konstnären själv får bestämma. Det är en installation med måleri, objekt, ljud och ljus, där hon vänder och vrider på dramats olika teman, ett i vart rum, där ljuset stängts ute och dörröppningarna skärmats av med svarta tyger. Det är bitskt, innovativt, kraftfullt och alldeles underbart.

– Jag skulle bidra med ett verk till Galleri Astley i Uttersberg, under Strindbergsåret, berättar Eva Zettervall.

Projektet växte och på Konstforum är det nu ännu större. Hon blandar serigrafi med måleri i tavlorna och även skulpturerna är bemålade, i båda fallen med många anatomiska kopplingar.

Om Strindbergsåret oftast lyfte fram August som människovän har hon funnit riktigt otäckt kvinnoförakt i hans eget efterord till Fröken Julie. Som hon skrivit på väggen i en ovanligt texttät utställning. Den sovande Kristin lyfter Eva Zettervall fram som framtidens kvinna, men varför sover hon på en blodröd dyna och utan kropp till sitt huvud?

– Jag gillar honom också, men under Strindbergsåret var det bara lovord, säger Eva Zettervall som dessutom gjort små nidbilder av titanen: Det tål han.

I Konstforums Studion visar Gisela Schink två helt olika sidor i Oh it’s a beaver och Jag orkar inte knulla längre. – Vill du ha en väska? Det förstnämnda är en fotoserie kring kvinnlig sexualitet – privat och till synes utan tanke på en (manlig) partner eller ens betraktare. Trots att bilderna är tagna redan 1997 äger de en aktualitet i en tid där yta verkar starkare än någonsin. Kanske mest provocerande är menstruationsbilderna med segt mörk blod.

– Jag ville skildra kvinnors sexualitet som är på deras egna villkor, säger Gisela Schink som också tycker det är viktigt att visa bilderna i konstsammanhang, där bilder och innehåll diskuteras, inte att de ”manglas ut” på nätet.

På väggen mittemot hänger färgglada tygkassar, många i tyg med 1970-talstryck.

– Jag gillar att det blir som små tavlor, och sjuttitalsmönstren har obrutna nyanser i färgerna. De är glada.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

 

PRIDE Norrköping

(2) 3-4 (5) maj 2013

• PLATSER
  ABF
  Arbetets museum
  Arbis
  Broadway konditori
  Cnema
  Dynamo /Teater Bråddgatan 34
  Noaks ark
  Norrköpings konstmuseum
  Norrköpings stadsbibliotek
  S:t Olai kryka
  Trappan
  Östgötateatern

 samt

 GALLERI KRONAN Norrköping

2 – 8 maj 2013 (öppet alla dagar)
Men hur ser du ut egentligen?

• KONSTNÄRER
  Maria Ackerfors, Norrköping
  Cecilia Bonde, Stockholm
  Linda Jansdotter, Gamleby
  Julius Nord, Rimforsa
  Anna Nygren, Kimstad
  Adrian Pettersson, Mjölby
  Hasti Radpour, Linköping
  Lina Skerdén Gilstring, Linköping
  Jennifer Spångerud, Färjestaden

KONSTFORUM Norrköping

3 – 19 maj 2013
Eva Zettervall Fröken Julie

• STUDION

• Gisela Schink
  Oh, it’s a beaver

LÄNKAR
Pride program hemsida
Galleri Kronan hemsida
Konstforum hemsida

GALLERI KRONAN – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

EVA ZETTERVALL PÅ KONSTFORUM – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

GISELA SCHINK PÅ KONSTFORUM – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR